I klippet ovan svarar Jörgen Berglund (M), ledamot i riksdagens försvarsutskott, på kritiken från Svenska freds.
Organisationen Svenska freds vittnar om att fler unga som ska eller har gjort lumpen hör av sig med oro kring att behöva försvara annat Natoland om det blir krig och behovet av värnpliktiga behövs.
Svenska freds tycker att det är ett demokratiskt problem att de som gjort värnplikt tidigare inte kunnat väga in att bli aktuella för utlandstjänst för annat Natoland. Hur ser ni på det?
– Utgångspunkten i den frågan bygger på att värnplikten är frivillig. Så är det inte. Värnplikt är något man är skyldig att göra, säger Jörgen Berglund (M)
Värnpliktigas skyldighet inom Nator utrett
Försvarsdepartementet har utrett rättsliga frågor inför Natomedlemskapet, bland annat värnpliktigas skyldigheter vid krig i annat land. Vad utredningen kommit fram till är ännu inte offentliggjort.
Försvarsministern Pål Jonson har avböjt intervju, och har istället hänvisat frågan till partikollegan Jörgen Berglund (M).
Unga oroade för att strida utomlands – se kritiken från Svenska freds:
Vem är värnpliktig?
Det börjar med att du gör militär grundutbildning, lumpen.
Efter grundutbildningen blir du krigsplacerad och ska följa instruktionen i din krigsplaceringsorder. Du kan även bli kallad till repetitionsutbildning för att underhålla och förnya dina kunskaper.
Du kan även kallas in till beredskapstjänstgöring eller, om beredskapen höjs, till krigstjänstgöring. Det är regeringen som bestämmer om det behövs.
Krigsplaceringen som värnpliktig gäller i tio år efter det senaste tjänstgöringstillfället, men längst till och med det år du fyller 47 år.
Källa: Krisinformation.se