Mikaela Waltersson:

Vår ekonomi tillåter att vi arbetar med omställningen till nära vård, digitalisering och fastighetsinvesteringar för att möta sjukvårdens långsiktiga utmaningar. 

Den goda ekonomin ger oss även möjlighet att snabbt återhämta oss efter pandemin och vi vill göra särskilda satsningar för att arbeta bort de vårdköer och den vårdskuld som vi och många regioner med oss ser efter pandemin. Här vill vi även göra särskilda satsningar på personalen för att visa vår uppskattning för deras slit och osjälviska insats när vi behövde dem som mest. 

Vi får aldrig låta tillfälliga statliga bidrag skapa långsiktiga, löpande kostnader. Då kommer vi hamna i ett läge där besparingar och nedskärningar tvingas gå före kvalitetshöjning och utveckling.

Lise-Lotte Bensköld Olsson:

Vi vill satsa på följande områden:

Goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för regionens medarbetare. Det handlar om rättvist natt-OB, bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö, en extra lönepott och utvecklingsmedel.

Borttagning av besparingar i vissa verksamheter, till exempel inom psykiatrin, ungdomsmottagningarna, kultur och skola.

Satsningar på klimat och miljö. Sommarkort för ungdomar, investering i lustgasdestruktion med mera.

Vi kommer i samband med årsredovisningen för 2021 föreslå vissa förändringar när det gäller resultathanteringen. Då handlar det om förbättrad psykisk hälsa, satsningar på kompetensförsörjning, tidigarelägga rättvist natt-OB samt vissa klimatinvesteringar.

Vi hade velat se dessa satsningar redan under 2021, genom att inte politiskt hantera dessa medel så har de inte använts där de skulle gjort bäst nytta. 

Helene Andersson:

Centerpartiet vill satsa på att den halländska vården så den, både vad gäller tillgänglighet och kvalitet, fortsätter ligga i topp i Sverige. Det som vi behöver satsa på framgent är långsiktig kompetensförsörjning och personalsatsningar. I en tid när behovet av personal ökar men tillgången inte finns i förhållande till behovet, då ställer det krav på oss som arbetsgivare. 

Den pågående fiberutbyggnaden kommer att vara en viktig förutsättning för att hallänningarna ska kunna få digitala vårdtjänster och annan samhällsservice oberoende var de bor. 

Ett växande, hållbart Halland behöver en kollektivtrafik som konkurrerar med biltrafiken. Det kommer att krävas mer resurser och uthållighet för att öka antalet resenärer till nivåerna före pandemin. 

Agnes Hultén:

Vi vill se satsningar på hållbar arbetsmiljö för vår personal och hållbart klimat och miljö.  

När det gäller arbetsmiljön gäller det sådant som vidareutbildning, fler kollegor, arbetstidsförkortning och vettiga löner. Kostnaderna för hyrpersonal ökar och genom att investera i vår personal kan den minskas samtidigt som vi möter våra nuvarande och framtida personalutmaningar. I närtid uppskjuten vård och tillgänglighet. På längre sikt måste vi ha utrymme för flexibilitet, beredskap och utvecklingsförmåga.  

När det gäller klimat och miljö står vi mitt i en grön omställning. Klimatarbetet behöver en rivstart eftersom vi ligger efter. Det vill vi göra genom klimatinvesteringar i kollektivtrafik och förnybar energi.

Carita Boulwén:

För oss är det oerhört viktigt att vi har tillräcklig och välmående personal, det är prio ett. Det måste vara bra arbetsvillkor, med tid och möjlighet för återhämtning, kompetensutveckling och vidareutbildning.  

Vi behöver se till att få bukt med den vårdkö vi har. 

Vi vill skjuta till mer pengar till BUP.

Primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården och det behövs mer resurser för att arbeta både förebyggande och för att avlasta akutmottagningarna.

Mer resurser till förlossningsvården.

Sedan får vi inte glömma de renoveringar och investeringar som är nödvändiga för att kunna erbjuda en god och säker vård och arbetsmiljö.

Vi behöver ta ansvar för att skattebetalarnas pengar används på allra bästa sätt, att vi får ut så mycket som möjligt av varje skattekrona och att det hamnar där det bäst behövs för att ge våra invånare en välfärd värd namnet.

Tommy Rydfeldt:  

Region Halland står inför stora investeringar i sina tre sjukhus. Någonstans mellan 7–10 miljarder. Att låna så lite som möjligt skapar ett utrymme för framtiden att göra satsningar på kompetensutveckling, löner och utveckling av vården, inte minst den nära vården. 

Kortsiktigt kan och bör överskottet användas till att korta köerna och komma tillbaka till samma läge som innan pandemin. Att nu förbruka kortsiktiga pengar med att skapa permanenta kostnader känns ju bra i början men straffar sig längre fram när upplåning och räntor äter upp utrymmet.

Svein Henriksen:

Pandemirelaterade statsbidrag ska användas till pandemirelaterade kostnader. Pengarna behöver användas till att personal ska få återhämtning, rekrytera och behålla personal samt fortbildning. Det går inte bara att köra på som inget har hänt och komma ikapp med uppskjuten vård med personal som jobbat så hårt som vår under pandemin. Vidare behöver vi satsa på rehabilitering.  

En del av överskottet behövs också för att ställa om regionen för att nå klimat- och miljömål, till exempel utveckla kollektivtrafik och medfinansiering av laddinfrastruktur och tankställen av förnybara drivmedel.

Vi behöver också öka anslagen till psykiatrin och särskilt BUP.

Vi behöver också bygga om sjukhusbyggnader, men Miljöpartiet menar att det inte är rimligt att spara så stora överskottet i ladorna till det.

Benny Strandberg:

Överskottet skapar ekonomisk stabilitet för regionen i tider av instabilitet i omvärlden.

Tillgängligheten i vår region är på nationell toppnivå och det är även kvaliteten. Pengarna kommer bland annat att användas för att skapa goda förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning samt även för att ekonomiskt belöna det goda arbete som gjorts hittills under pandemin. Givetvis är de också ett medel för att så snabbt som möjligt komma tillbaka till samma tillgänglighet som före pandemin (eller helst bättre). 

Vidare ger överskottet förutsättningar att göra nya satsningar på ökad kvalitet i sjukvården och att vi står väl rustade för de utmaningar som ”Morgondagens Hälso- och sjukvård” genererar samt de stora fastighetsinvesteringar som är kopplade till detta.