– Min erfarenhet är att det inte finns många barn eller vårdnadshavare som inte vet om att de har en övervikt eller fetma. De vet. De behöver inte att skolsköterskan också ska mäta bukomfånget som ytterligare bevis för att de väger för mycket, säger Kerstin Kristiansen.

Farliga konsekvenser

Hon arbetar på en högstadieskola i Nacka kommun utanför Stockholm. I nuläget mäter hon enbart längd och vikt i samband med elevernas hälsokontroller. Efter att SVT Nyheter Halland rapporterade om att barnfetma-forskare framfört önskemål om att skolor även ska börja mäta bukar reagerade Kerstin Kristiansen.

– Det är oetiskt att utföra undersökningar som barnet inte förstår syftet med. Och jag kommer inte vara den skolsköterska som säger att jag mäter din buk för att se om den är för stor, säger hon.

I långa loppet tror hon att mätmetoden kan får farliga konsekvenser för barnen, exempelvis ätstörningar.

Inte skolans uppgift

– Även om vi inte lägger någon värdering i vikten och längden så lever ju våra barn i ett samhälle som säger åt dem att smal är lika med bra och tjock är lika med dåligt. Mäter man deras magar kan det uppfattas som ytterligare en värdering av deras kropp och hur man ska se ut, förklarar hon.

Forskarna bakom barnfetma-projektet i Halland menar att mätning av bukomfång skulle ge värdefull data inför framtiden. Det är också ett bra komplement till BMI eftersom det faktiskt visar var på kroppen fettvävnaden sitter.

– Jag förstår båda sidor. Omfång är säkert ett bra verktyg att använda i samband med behandlingar. Men skolhälsovården behandlar inte. Det funkar inte att införa mätning av bukomfång som allmän rutin eftersom det är en integritetskränkande situation, säger Kerstin Kristiansen.