S • Eventuellt kommer några hälsningsfraser eller om vädret ☀️☔️❄️

Glenn • inget umgänge. gillar inte det sociala livet.

Maja • När det flyttar in någon ny granne brukar jag gå dit med en bukett blommor och hälsa välkommen. Därefter ger det sig ofta. Inte för att vi umgås med grannarna just, men vi känner igen varandra, hejar på varandra och byter några ord lite då och då. En lagom nivå tycker jag.

Virre • Jag bor på landet, har jättebra grannar man får hjälp o hjälper dom.
Däremot har det flyttat in en förra året och den vill inte ha något med oss grannar att göra, och det är ok den hälsar inte om den är ute.
Virre

Steffe • Har erfarenhet från villa området om 16 hus på liten gränd i västra Stockholm
Vi boende var i ålder 40 år med familj med varierad antal barn med ansvar för hus, trädgårdar i stort sätt samma behov av insatser : vi hjälpte varandra under hela vintrar med bilar att komms fram i snö och is utan att klaga so fort någon fastnade i backen dp vad var alltid någon som var hemma och hjälpte till vi var många som hade gemensamma häckar inget problem när det var dags för klippning så gott som alltid ställde vi upp!
När vi flyttade till boende för seniorer förändrar sammanhållningen på grund av ålder och behoven man har samverkan i Brf man känner alla men aktiviteten är inte så frekvent
Brf sammanhåller medllemmar!
Man väljer själv hur mycket man deltar i aktiviteter det kan vara en fördel! Skötsel av byggnaden sker i samråd i föreningen, trygghetsfrågor är viktig del i föreningen sker i samråd mm
Vi trivs bra med det men vi saknar
gemenskapen från villa området!

J • En klar generationsfråga. Yngre generationer totalnonchar :).

Britt-Mari • Bor på landet. Hör vet jag att jag får hjälp om jag behöver, t.ex med bilen. I fjol när det var -39° erbjöds jag att få hjälp med att handla mat. I en samlingslokal förbereds inför ev.kris. Det ska installeras solceller där och möjlighet att duscha m.m. Jag får också hjälp med snöröjning och gräsklippning. Här är det bra att bo. Vi hjälper varandra

Leena • Många i området hälsar, en del kan man prata med helt kort, andra kan man föra längre samtal med, särskilt när man setts några gånger. Jag är pensionär och oftast är det andra pensionärer som vill prata en stund. I vår trappuppgång hejar alla och byter några ord, men flera blir man efterhand mer bekanta med. En äldre trevlig dam är väldigt social, vi har börjat ta små promenader, handla lite i närbutiken och fikar ibland. Eftersom damen är mycket social är det fler i uppgången som umgås och hjälper henne. På så vis blir även närmre bekanta med varandra. Jag är glad för denna gemenskap! Börja tala med varandra! Det mår alla bra av och man känner sig tryggare’

Anders • Det är mycket bättre att leva ensamt. Varför jag behöver att prata med min granne. Om grannen pratar inte med mig?

Anna • När jag flyttar in i hyreshus så ser jag till att presentera mej för grannarna. Om vi inte mötts spontant så har jag helt enkelt knackat på hos de närmaste och presenterat mej helt kort.
Sedan är det mycket lättare att tex knacka på o be om att få låna något eller be om hjälp.
Självklart får man känna av om det är ok - men i de flesta fall skulle jag säga att det uppskattats.
Det är en trygghet bara att veta ett ansikte o ett namn. Och om man har någon besvärlig granne så kan man ta andra grannar till stöd.
Win-win.