– Vi anser att det finns en uppenbar risk att de kan fortsätta begå brott och påverka vittnen. Även att de kan prata sig samman, vi vet ju inte alls vad de har för inställning eftersom de förnekar brott, säger Cathrine Bengtsson, en av åklagarna i fallet.

De boende som vittnar ska berätta om situationen i området när det misstänkta nätverket var aktivt och hur det förändrats under häktningstiden.

Tingsrätten medveten om riskerna

Tingsrättens beslut att häva häktning grundar sig bland annat i att straffvärdet för brottet de står åtalade för kan ge fängelse i två år och uppåt. Det gör det då oproportionerligt att förlänga de misstänktas redan årslånga tid i häktet.

– Rent juridiskt med tanke på straffvärdet och deras unga ålder finns det en risk att de suttit för länge och då väljer tingsrätten att släppa dem i stället. Tingsrätten ser att det finns samma risker med dem på fri fot som vi gör men proportionalitetsprincipen väger tyngre, säger Cathrine Bengtsson.

Kommer inte omhäktas

För åklagarna var tingsrättens beslut att släppa de häktade både överraskande och oönskat. Däremot planerar de inte att begära personerna omhäktade längre fram i rättegången.

– Vi har övervägt fram och tillbaka utifrån tingsrättens skäl men gör bedömningen att inte överklaga beslutet.

Försvaret angriper bevisningen

Försvarsadvokaternas sakframställan som ledde fram till tingsrättens beslut att släppa de häktade fokuserade på att plocka isär åklagarnas bevisning. Framförallt angriper de hur polisen beräknat den totala mängden narkotika som sålts, vilket de menar är avrundat uppåt och ger en alltför hög mängd. Även verifieringen av de tusentals avlyssnade telefonsamtalen kritiseras för att inte ha gjorts av utbildad personal.

– Vi vet inte vilken röst som tillhör vem eller ens vilka personer vi hör, vi har ingen aning om detta, säger Byron Törnström, försvarsadvokat till den misstänkta ledaren i det påstådda nätverket.