Båstad ligger utsatt och upplever redan effekterna av klimatförändringarna.
– Vi har haft perioder av extrem torka, kraftiga regn med översvämningar och problem med stormar kombinerat med högvatten i havet, säger Ingemar Lundström, projektledare.
Att anlägga en våtmark motverkar inte de stora förändringarna som klimatförändringarna innebär – men minskar effekterna av dem på samhället.
”Ger goda effekter”
I Sinarpsdalen bara några kilometer från tätorten har Sinarpsbäcken någon gång under 1800-talet dikats ur för att skapa torr jordbruksmark. Nu har bäcken återställts.
– Det ger oerhört goda effekter för den biologiska mångfalden, men motverkar även översvämning i vårt samhälle och stärker dessutom grundvattnet. Det är mycket pang för pengarna, säger Ingemar Lundström.
Utdikade våtmarker skadar miljön
Många utdikade våtmarker, där den våta jorden blir torr, innehåller mycket torv och läcker dessutom koldioxid. I dag står utdikade våtmarker för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp, lika mycket som personbilstrafiken. Att återställa dem är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra, enligt FN:s klimatpanel IPCC.
SVT:s Uppdrag granskning har visat hur politiker gång på gång dragit in det ekonomiska stödet för den här typen av projekt och därmed stoppat dem.
Se reportaget: Klimatbomben – SVT Play
Våtmarker
Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och är viktiga för den biologiska mångfalden.
Våtmarker bidrar till en mängd olika ekosystemtjänster som vi är beroende av. Eftersom de kan binda koldioxid spelar de dessutom en viktig roll i arbetet med att bromsa klimatförändringarna.
Källa: Naturvårdsverket