Spånnsjön ligger utanför Skara i Västra Götaland. Fram till för några år sedan var den torrlagd.
– Första gången jag kom hit så var det till stor del en slyskog. Sedan var det dåliga åkermarker åt det hållet, inte brukbara egentligen, utan för sumpiga. Det var för mycket torv, för vått, det var en ”sketmark”. Det var inget man kunde använda i jord- eller skogsbruket på ett vettigt sätt, säger våtmarkskonsulten Morgan Johansson som jobbat med att återställa våtmarken.
Sjön dikades ur på 1800-talet. Precis som många andra utdikade våtmarker i Sverige har det fått stora konsekvenser för klimatet eftersom utdikade våtmarker läcker koldioxid rakt ut i atmosfären.
”Väldigt nöjda”
I Sverige står utdikade våtmarker för lika stora klimatutsläpp som biltrafiken.
När Spånnsjön nu har återställts bromsar den i stället utsläppen och förbättrar vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden i ett stort område runt sjön och i vattendragen nedströms.
Lars Åbom är en av de som äger marken där Spånnsjön har återställts.
– Vi är väldigt nöjda med resultatet. Det finns en badsjö strax nedanför här och en badplats som kommunen har där de kontinuerligt provar vattenkvaliteten. Torra somrar var det titt som tätt att det här badvattnet var otjänligt så de stängde badplatsen. Men sedan vi fick den här klar så har det aldrig varit något problem, säger han.
Spela klippet för att se bilderna från Spånnsjön.
Våtmarker och klimatutsläpp
- På 1800-talet eskalerade torrläggning av våtmarker för att skapa nya åkrar. Utdikningarna har fortsatt – och fått stora konsekvenser för klimatet. Våtmarkerna som en gång band stora mängder kol, läcker nu i stället koldioxid rakt ut i atmosfären.
- För snart 50 år sedan skrev Sverige under Våtmarkskonventionen. Där har man, tillsammans med 170 andra länder, förbundit sig att skydda de viktiga våtmarkerna.
- I utdikade våtmarker blir den blöta jorden torr, vilket gör att syre kommer åt torven som finns i marken. Torv består ungefär till hälften av kol som avger koldioxid och lustgas när den bryts ned. Det är växthusgaser som påverkar klimatet och gör att jorden värms upp.
- Utsläpp från våtmarker som har dikats ut står för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp – lika mycket som personbilstrafiken.
- När man återställer utdikade våtmarker, genom att gräva igen dikena, bromsas utsläppen. När växtligheten blötläggs släpps i stället metan ut, men summan av utsläppen blir betydligt mindre.
- 1999 satte Sverige upp det egna målet ”Myllrande våtmarker” som fokuserade på utsläpp, biologisk mångfald och grundvattenförsörjning. Det skulle uppnåtts 2020 – så har inte skett.
- 2019 slog FN:s klimatpanel, IPCC, fast att återställandet av våtmarker är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra.