Inom 15 år kommer hälften, drygt 1 000 kyrkomusiker, att pensionera sig, enligt Kyrkomusikernas riksförbund.

– Jag tycker givetvis att det är jättetråkigt, det är synd, men jag förstår hur det har tagit sig dit, säger Marie-Lisa Saliba, student på Musikhögskolan i Malmö.

Enligt Svenska kyrkan skulle det behövas 700 nya kyrkomusiker 2020-2030, men påfyllnaden per år har varit knappt hälften så stor som den behöver vara. För få studerar till kantor och organist.

Marie-Lisa Saliba går andra året på kantorsutbildningen.

– Jag får hålla på med något jag tycker är kul, som jag utvecklat under så pass många år och hamnar i en miljö som jag trivs väldigt bra i.

Landsomfattande brist

Alla tretton kyrkostift i landet utom två vittnar om en brist på kyrkomusiker redan i dag.

– I grunden är det väldigt allvarligt. Musiken är en oumbärlig pelare i vad vår kyrka är, säger Ola Johansson, kyrkoherde i Örkelljunga kyrka.

Många stift ser att det är svårt att hitta behöriga kyrkomusiker till landsbygdsförsamlingar. Örkelljunga kyrka är en av många som haft svårt att hitta personal. Lösningen där blev att kyrkomusikern som skulle gå i pension kunde tänka sig att bli kvar.

– Det är redan en utmaning att hitta kyrkomusiker och det kommer att bli det allt mer framöver, säger Ola Johansson.

Var fjärde över 60

En fjärdedel av alla kyrkomusiker är över 60 år.

Enligt stiften har bristen många orsaker – allmän sekularisering, mindre intresse hos unga för att spela musik – men många pekar på att kyrkomusikertjänsterna kommunaliserades 1990 och då försvann musikernas lagstadgade undervisningsplikt. 2000, när stat och kyrka skiljdes åt, försvann kyrkans plikt att erbjuda fri musikundervisning.

Många stift måste ta in musiker utan behörighet för att klara situationen.

– De som inte har en utbildning har inte samma erfarenhet som vi har och då blir det inte av samma kvalitet. Jag tror inte att Svenska kyrkan hade mått bra av att ha anställda musiker som inte kan det vi kan, säger Marie-Lisa Saliba.