Det handlar om delar av den utrustning som används vid operationer som exempelvis saxar, peanger och tänger. På Helsingborgs lasarett är de inte längre engångsprylar av plast utan av metall. De, liksom de rostfria skålarna, steriliseras och används vid många operationer.
Narkosläkaren och forskaren Peter Bentzer vid Helsingborgs lasarett började plastbantningen för ett par år sedan. Idag är Helsingborgs lasarett en förebild som flera sjukhus i Region Skåne nu tar efter.
Miljö och pengar viktiga faktorer
En ström av engångsprodukter går genom den svenska sjukvården. Det är en miljöfråga – sjukvård har generellt en stor negativ påverkan på klimatet. Men det handlar också om ekonomin.
– Många tror att engångssaker är billigare, men i det långa loppet är det inte det, säger Linn Boberg som är miljöforskare och arbetar med en avhandling om plast inom vården.
– Om man rensar bort så mycket engångsmaterial i plast som det går kan utsläppen i produktionsledet minska med upp mot 90 procent, säger hon.
Önskar sig tvättmaskiner
Samtidigt har Peter Bentzer också lett ett arbete med att byta ut sövningsgaser med stor påverkan på miljön. De nya är lika effektiva för patienten, men mindre farliga för miljön.
Men än återstår en sak på önskelistan: Att kunna byta ut de ljusgröna engångsskyddskläderna mot material som går att tvätta efter en operation.
– Region Skåne har inga tvättmaskiner på sjukhusen. Inte än, säger Peter Bentzser.
Se hur operationskiten har förändrats efter plastbantningen i klippet ovan.
Vill du hålla koll på klimatet? Anmäl dig här till vårt klimatbrev. Få de viktigaste nyheterna, analyserna och reportagen om klimatkrisen direkt i din inkorg.