SVT Nyheter Helsingborg har kartlagt 48 unga personer som var mellan 15 och 20 år när de begick grova brott som mord, dråp, grov misshandel och grovt vapenbrott.

De begick brotten mellan 2012 och våren 2018, och är alla dömda i Helsingborgs tingsrätt.  

I över 60 procent av fallen fanns det varningssignaler innan brotten begicks, visar vår granskning. 30 av de 48 personerna var redan kända av socialtjänsten.

Polisen: ”Det är frustrerande”

Det handlar om barn som slåss med skolkamrater, befinner sig i kriminella miljöer eller misstänks för brott eller narkotikabruk i tidig ålder. Det handlar också om fall där polisen gjort orosanmälningar.

En som har sett utvecklingen på nära håll är Mattias Lööw vid Helsingborgspolisen.

- Det är klart att det är frustrerande att se ganska tidigt när det är på väg att gå snett. Där önskar man att socialtjänsten får en större inverkan på de här personerna, säger han.

Vårdinsatserna hjälper inte

Trots att socialtjänsten genom olika typer av vårdinsatser ska hindra en kriminell utveckling lyckades man inte i de 30 fall vi har granskat.

I några fall avslutade socialtjänsten utredningar utan insatser, i andra prövades alla möjliga åtgärder utan att man lyckades stoppa den kriminella utvecklingen.

Det handlar om olika program där ungdomen till exempel deltar i en samtalsserie ett visst antal tillfällen eller lämnar drogtester. I extrema fall kan det bli tvångsomhändertagande.

Dömda för mord och dråp

I dag sitter tolv av de 30 som socialtjänsten har haft koll på innan de begick sitt första grova brott i fängelse eller häktade misstänkta för ytterligare grova brott. Tre stycken är dömda för mord, dråp och dråpförsök. Ytterligare en är misstänkt för mord. Sammanlagt så har 22 stycken av de 30 dömts för brott under 2017 och 2018.

Ann-Christine Borgman (MP) är ansvarig politiker i Helsingborgs socialnämnd.

– Jag tror att det är svårt att ligga i fas med utvecklingen, och det gör vi inte. Vi måste utveckla metoder för att kunna bryta kriminaliteten, säger hon.

Åklagaren inte förvånad

Magnus Larsson är ungdomsåklagare i Helsingborg och blir inte förvånad över våra siffror.

– Som det är nu så händer inte så mycket. Man får gå ett program och så återkommer man och så får man gå ett annat program. Det leder liksom ingenstans, säger Magnus Larsson.

Kriminaliteten blir värre i högstadiet

Gemensamt för många av våra kartlagda individer är att de börjar med mindre brott. När de kommer upp i högstadieålder blir brotten grövre samtidigt som skolan fungerar allt sämre.  

- Det här är ett mönster vi har sett över tid. Att de börjar tidigt och sen fortsätter de och vi har inte lyckats från samhällets sida att stoppa dem, säger Mattias Lööw.

Vi kan också i vår kartläggning se att två av tre fortfarande är brottsaktiva genom att de dömts för brott det senaste året, eller sitter häktade misstänkta för brott. 

-  Lagstiftningen utgår i princip från att ett barn begår ett brott, får hjälp av socialtjänsten och sedan inte begår nya brott. Lagen täcker inte riktigt hur vi ska hantera återfallsförbrytare bland barnen, säger Magnus Larsson.