SVT möter länsstyrelsens Johan Ahlgren nära Bastuån, på gränsen mellan Åre och Bergs kommuner, där han visar den nya typen av mätinstrument som gjort att det nu är möjligt att göra kontinuerliga mätningar även i otillgängliga fjällområden.

De kallas pH-loggers och lämnar mätresultat varje timme, resultat som kan följas via datorn.

Vattendrag tomma på öring

Sex vattendrag och tre sjöar har mätts med hjälp av den här tekniken de senaste tre åren i Offerdalsfjällen.

Nu står det klart att läget är värre än befarat: pH-värdena är väldigt låga under delar av året och en stor del av den biologiska mångfalden försvunnen. Det har bland annat märkts på mängden öringsyngel. De senaste två åren har ett par av vattendragen varit helt tomma på öringsyngel.

I videon ovan berättar Johan Ahlgren mer om det.

En grafik över utvecklingen ser ut så här, den röda linjen visar beståndet av öringsyngel i ett av vattendragen:

Kalkningen i Jämtlands län minskade kraftigt år 2005.

– Det gick bara några år innan en negativ utveckling började märkas och nu är effekten nästan helt borta i hela länet, säger Johan Ahlgren, uppföljnings- och kalkansvarig vid länsstyrelsen.

Orsaken till försurningen kan mycket förenklat sägas bero på utsläpp från fossila bränslen som faller ner som sur nederbörd över mark och vatten (se faktarutan nedan).

– I grunden är orsaken utsläpp av sulfat och kväve, förbränning av kol och olja som gjort de största skadorna, säger Johan Ahlgren.

Klimatförändringarna förvärrar dessutom läget, konstaterar han. Ekosystemen stressas ytterligare.

Stora skillnader mellan olika fjällområden

Det är fjällområden som saknar kalkrik mark som drabbas hårdast av försurningen, som Offerdalsfjällen, medan andra delar av Härjedals-och Jämtlandsfjällen som Helags och Sylarna, som omges av just kalkrik mark, har återhämtat sig bättre trots avsaknad av konstgjord kalkning.

Kalkning har nedprioriterats och idag kalkas 20 av 60 områden med stort behov. Eller annorlunda uttryckt: omkring 18 000 ton kalk skulle behöva spridas ut i olika områden, men pengarna räcker enbart till 4000-5000 kalk per år.

Det var efter stora skador på 60-och 70-talet som försurningen uppmärksammades stor, och även under 90-talet låg försurningen som miljöproblem högt på dagordningen hos miljöansvariga myndigheter. Men när läget förbättrades minskade kalkningen.

De alarmerande mätresultaten från Offerdalsfjällen gör att länsstyrelsens nu planerar att utöka mätningarna i fjällen och självklart hoppas Johan Ahlgren som är kalkansvarig att mer pengar ska avsättas till kalkning.

Kalkning kommer att ske i delar av Krokoms kommun under vintern till en följd av resultaten.