Johan Myrén jobbar som skattejurist och har tagit sig an det här målet eftersom han anser att det innehåller flera intressanta aspekter.

– Det innehåller flera grundläggande frågor inom samhällsbygge och inom rätten att beskatta, säger han.

Han menar att det är ett försök från Skatteverkets sida att etablera en ny praxis.

– Att man vill beskatta människor som väljer att leva i enlighet med sina religiösa löften och som väljer att leva klostergemenskap.

Större fråga

Av den anledningen menar han att det här målet är betydligt större än att enbart gälla den ideella föreningen i Brunflo.

– Förlängningen av deras resonemang är att munkar och nunnor som väljer att leva i enlighet med klosterlöften kan beskattas. Att det innebär en beskattning av dom, oavsett vilken trosinriktning man har, säger Johan Myrén och fortsätter:

Det skulle innebära att det skulle bli tufft att ha ett kloster i Sverige. Det finns ju munkar och nunnor och kloster inom flera olika religiösa inriktningar. Det skulle bli tufft att ha ett kloster i sverige.

– Om vi sedan tittar vidare då finns det även andra boendeformer, som kollektiv, där människor väljer att bo i en hushållsgemenskap.

Inte utfört arbetsuppgifter

Han anser att Skatteverket resonerar fel.

– Grundläggande för att någon ska kunna belastas med avgifter är att den gett en ersättning för utfört arbete. Ersättningen kan kan bestå av pengar eller olika förmåner, säger han.

Vad gäller fallet med munkarna i Brunflo har det inte varit fråga om några arbetsuppgifter som munkarna utfört åt den ideella föreningen, menar han.

– De har vistats där under gästliknande förhållanden. Det är inte detsamma som att de varit anställda. Den ideella föreningen har heller inte kunnat leda eller fördelat deras syssor. Därför finns ingen grund att ta ut arbetsgivaravgift.