Behörig till gymnasiet nekades plats

Uppdaterad
Publicerad

Inför höstterminen fick asylsökande som är över 18 år veta att de bara fick börja på Jämtlands gymnasium om ingen annan ville ha platsen. Matin Ebrahimi var en av dom som fick sätta sig på skolans reservbänk och invänta en ledig plats.

Matin Ebrahimi gick ut Lugnviksskolan i våras med fullständiga betyg. Han beslutade sig för att söka in på teknikprogrammet på Wargentinsskolan. Och först fick han veta att han kommit in, men några veckor innan skolstart kom ett sms.

– Det stod att de inte kunde ta in mej eftersom jag inte hade uppehållstillstånd, säger han.

Ordförande tog beslut

I somras kom den nya gymnasielagen. Den underkändes senare och hamnade hos Migrationsöverdomstolen. I väntan på besked beslutade därför Gymnasieförbundets ordförande, Anton Waara (S), om nya riktlinjer för nyanlända elever.

– Det var ett så kallat brådskande ärende eftersom rättsläget förändrades, säger han.

De som är under 18 år har rätt att gå i skola. De som är över 18 år och asylsökande har skolan däremot ingen skyldighet att ta emot. Anton Waara beslutade därför att de skulle erbjudas en plats på ett program om och där möjlighet finns.

Anton Waara (S), ordf Jämtlands gymnasieförbund.

– Vi har valt att behandla dem som sökande från andra kommuner, då blir man andrahandsmottagna och erbjuds en gymnasieplats i mån av plats.

Konkurrerar ut andra

Samtidigt har vissa andra kommuner, som exempelvis Luleå, låtit asylsökande över 18 år söka till gymnasiet på samma villkor som alla andra. Men det tycker Anton Waara är fel eftersom en asylsökande då kan konkurrera ut en kommuninvånare. 

– Det är ju så att vi i första hand har ett ansvar gentemot våra medborgare att tillgodose deras intressen.

Erbjöds ny plats

Så vad hände då med Matin? Ja, efter några veckor i ovisshet har han nu erbjudits en plats – på teknikprogrammet i Järpen. Och även om han är glad över att äntligen få börja, så är han också besviken över hur skolan hanterat honom. Och det är känslor han delar med Marianne Gidén. Hon är lärare på Lugnviksskolan och har följt Matin under de tre år han varit i Sverige.

– Jag blir så frustrerad över hur Sverige behandlar de här unga, säger hon och fortsätter:

– Varför gör man det så svårt för dom? Det gör man ju inte med svenska ungdomar.

Fotnot:

Under tisdagen kom besked från Migrationsöverdomstolen att den nya gymnasielagen ska tillämpas. Enligt Anton Waara kan det innebära att de riktlinjer som han tog beslut om i höstas därmed ska göras om. Det påverkar dock inte höstens intag. Däremot kan det bli förändringar inför nästa termin.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.