Hej Henrik! Jag ser det som helt sannolikt att Moldavien dras in i konflikten. Transnistrien som är en del av Ukraina har visat sig sympatiska gentemot invasionen av Ukraina, precis som de ukrainska utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Det finns ingen principiell skillnad mellan dessa tre utbrytarrepubliker.

Moldavien åtnjuter heller inget skydd i form av allierade. Det är dock i hög grad beroende av den ryska krigslyckan. Ryssland har haft trupp i Transnistrien i många år och det är rimligt att det skett infiltration från Moldavien till Ukraina av ryska trupper.

Det rör sig dock om små mängder trupp med lätt beväpning, sannolikt välmotiverade och vältränade dock.

Hej! Det är sannolikt att det redan är så. Vi kan tänka oss att främmande länder har statsanställda (det kan röra sig om underrättelsetjänster eller soldater utan uniform) som är i Ukraina och hjälper dem med information kring vad som sker i kriget. Jag tror dock inte att främmande makt sänder in trupp som skall strida direkt.

De skulle ändå vara en liten mängd soldater och
det skulle eskalera konflikten om det blev offentligt att de är där. Men att frivilligt ge sig iväg till Ukraina är inget brott som svensk och det är klart att många söker sig till Ukraina nu för att bidra på något sätt.

Deras motiv är förstås svårt att veta, om de är där på eget initiativ eller på uppdrag.

Det kommer sig att det blev krig för att Putin förklarade krig mot Ukraina. Det är viktigt att först fastställa det. Sedan finns det en mängd faktorer som gjort att detta skedde. Redan vid utropandet av separatistiska republiker som stödjer Ryssland i östra Ukraina hade EU kunnat säga att det var en aggression och ge Ukraina mer stöd än nu och lågt i förväg. Detsamma när Ryssland annekterade Krim. Det hade i sig kunnat skapa det man kallar ”tröskeleffekt”, det vill säga att Ryssland skulle ha tvekat att anfalla Ukraina för att det ansågs vara för starkt.

Vi i Europa trodde dock väl mycket på mjuka medel som sanktioner och diplomati. Det räckte inte. Det är inte första gången denna typ av politik misslyckas. Det skedde exempelvis inför andra världskriget med.

Att Putin har denna åsikt kommer sig av att han ser som sin uppgift att återställa Ryssland till sin maktposition i världen, att vara något av den supermakt som Sovjet förr var. Det innefattar kontroll över hela eller delar av Ukraina, men det kan förstås även innebära ytterligare aggressioner.

Nu är många länder i Europa med i Nato så de är inte sannolika att anfallas av Ryssland i närtid.

Det finns flera skäl att inte gå in i kriget. Det viktigaste
är att Ryssland har kärnvapen. De har en så kallad kärnvapentriad. Det betyder att de kan leverera kärnvapen med bombflyg, missiler och från ubåtar. Det finns inget täckande skydd mot detta. Vissa installationer, städer och andra platser kan ha ett försvar, men det är långtifrån säkert att de skulle lyckas försvara det område som de luftvärnssystemen är grupperade vid.

Ett annat skäl är att Nato har förbundit sig (artikel 8) i Atlantfördraget som är Natos kontrat så att säga) att inte ge sig in i något krig annat än om de blir anfallna (artikel 5).

Man kan jämföra med Kosovo som var en del av Serbien. Där gick Nato in med stöd av andra internationellas organisationer. Serbien hade inget kärnvapen att hota med och var militärt tämligen oförmöget att göra något åt Natos flygvapen. Det är så att militär makt i hög grad styr händelseutvecklingar, även när det gäller andra skeenden än aggressiva krig som i Ukraina.

I svensk Nato-debatt framstår det ibland som att Sverige ensamt bestämmer om vi går med i Nato eller inte. I första hand måste Nato-länderna tycka att det är en bra idé. Principiellt tycker de det. Men läget nu är inte bra.

Nato har tidigare gjort en poäng av att de bara accepterat nya ansökande länder när relativ avspänning rätt. Det kan man inte säg att avspänning råder nu. Därtill behöver ett medlemskap god demokratisk förankring. Ett parti som socialdemokraterna har varit negativa till medlemskap.

Om de ändrar sig så bör de göra det innan ett val så att väljarna kan ta ställning till detta.

Annars är Sverige i hög grad engagerat i olika Nato-sammanhang. Vi har dock ingen rätt att bestämma något och ej heller någon rätt till beskydd av Nato. Med det sagt har vi heller ingen plikt att skydda Nato-länder. Man kan tänka sig ett scenario där Sverige skulle kunna undvika krig om vi står utanför Nato (vi var ej allierade med Frankrike och Storbritannien 1939 då Tyskland anföll Polen). Sannolikhet en är dock att krig skulle drabbas oss i vilket fall om Nato som organisation skulle hamna i krig.

Då Zelenskyj är demokratiskt vald så spelar det mindre roll om han blir dödad, det finns parlamentariska system för att ersätta honom.

Om han skulle bli tillfångatagen så är han fortfarande president. Det betyder att Ryssland då skulle kunna utöva makt över presidenten, vilket inte är fallet om han är död och ersatt. En tillfångatagen president skulle kunna förhandla en fred, vilket kan var såväl gynnsamt som ogynnsamt beroende på vad som förhandlas.

Sannolikheten för det senare är stor om han är tillfångatagen.

Hej, bra fråga. Jag vet inte. Men skeendet involverar fler personer än Putin. Ja, Putin har makten att ge order om kärnvapenanfall. En kedja av personer måste förmedla en sådan order.

Det finns ett exempel under kalla kriget då en sovjetisk officer inte avfyrade kärnvapen mot USA, detta trots att systemen falskt (av misstag) signalerade att USA hade avfyrat missiler mot Sovjet. I ett sådant läge skulle Sovjet svara omgående med egna vapen.

Denna officer gjorde inte det och inga missiler sköts från någon sida.

Att stänga luftrummet är något som varje stat kan göra då luften över landet så att säga ägs av den staten. Ett tag stängdes enbart ryska statliga flyg ute, men Aeroflot fick flyga, det ryska kommersiella flygbolaget. Nu är även Aeroflot utestängt i Europa.

Ja, vad händer om det inte respekteras? Häromdagen flög ett ryskt flygplan rakt över Polen och vidare och det skedde utan att det stoppades. I vanliga fall så lyfter stridsflygplan och eskorterar flygplan ned på egen bas där det då omhändertas, interneras vid krig är vanligt
(att det tas i beslag helt enkelt).  Eskort av flygplan bygger på samarbete från den som eskorteras, det finns ju ingen möjlighet att som polis brotta ned den som trilskas.

Det yttersta medlet är att öppna eld mot flygplanet. Det görs ogärna mot ett passagerarflyg förstås. Vanligtvis
eskorteras även stridsflygplan bort om de skulle kränkt en stats luftrum, men då in i internationell luft eller till planets stats egen luft.  Men om det nu skulle ske och det landar där det inte tillåts flyga., Så omhändertas flygplanet och kommer inte kunna återvända förrän det tillåts göra det.

En No Fly Zone, flygförbud, över Ukraina av EU/Nato-länder skulle vara en stridshandling och riskera att dra in fler länder i konflikten. En sådan NFZ är osannolik över Ukraina av den anledningen.

Ja, det rör källkritik. Man bör ställa sig frågor som:

1. Är informationen sann? (äkthetskriteriet)
2. Har avsändaren anledning att vara partisk (tendenskriteriet)?
3. Finns det ytterligare källor som informationen baseras på, gå till dem (beroendekriteriet)?
4. Är det som visas verkligen från konflikten? Det cirkulerar diverse klipp från andra konflikter, flyguppvisningar etc som sägs vara från de senaste dagarna i Ukraina men inte är det (samtidighetskriteriet).

Dessa frågor går att kombinera till en kritisk syn på saken. Man skall ha olika oberoende källor som säger samma sak för att veta om något är sant eller inte. Det är svårt med nyhetsrapportering då många källor
rapporterar varandra och det verkar som att det finns fler källor än vad det gör.

Att själv vara kritisk är viktigt. Det finns ingen anledning
att tro att vare sig svenska medier eller forskare ger en felaktig rapportering. Sedan kan vi vara vinklade utan att vi är det medvetet och den rapportering som vi får oss till del från konflikten behöver ej heller vara objektivt
representativ för vad som faktiskt sker.

Sannolikt är det en övervägande positiv bild för Ukrainas del som vi nu ser.