För knappt två veckor sedan greps hennes man i Östersund efter att polisen fått ett larm om en bilist som ”körde underligt” i centrala Östersund. Först rubricerades händelsen som misstänkt förberedelse till mord men därefter ändrades brottsrubriceringen till stämpling till terroristbrott. Senare samma dag kom flera poliser till deras gemensamma bostad.

– Jag blev chockad såklart. Jag frågade om jag hade gjort något fel och sen blev jag orolig över vad alla andra skulle säga och tänka, säger hon och fortsätter:

– Det var bara hemskt.

Poliserna plockade med sig bland annat dator och mobiltelefon. Enligt henne var de lugna och snälla men hon hade svårt att förstå vad som hade hänt.

– Jag är förtvivlad, ledsen, chockad, allt. Jag har haft svårt att sova, första dagarna kunde jag inte äta något. Allt fastnade i halsen, säger hon.

Stort stöd från omgivningen

Stödet från omgivningen har varit stort. Något hon är oerhört tacksam för. Vänner kommer förbi och pratar. Kvinnan, som har arbetstillstånd, berättar också att hennes arbetsgivare varit stöttande. Sedan hennes man greps har hon varit sjukskriven men nu vill hon tillbaka till arbetet. Där har hon jobbat i flera år och ögonen lyser upp när hon berättar om sitt arbete och sina kollegor.

– Här hemma går jag bara runt och grubblar. Jag måste få tänka på annat, säger hon.

Skolan varit till stor hjälp

Flera gånger pekar hon på det stöd både hon och inte minst deras två barn fått. Barnen går i skolan på orten och i början var hon väldigt orolig över att barnen skulle drabbas. Att omgivningen skulle säga något till dem, att de skulle bli utstötta.

– Men det har inte varit någonting sådant. Skolan har varit fantastisk, säger hon och fortsätter:

– Både rektor och lärare har verkligen jobbat hårt för att mina barn ska ha det så bra som möjligt.

Samtidigt är barnen givetvis både ledsna och oroliga.

– De saknar och längtar efter sin pappa och frågar varje kväll när han kommer hem.

Tror inte på brottsmisstanken

Hennes man är alltså misstänkt för stämpling till terroristbrott.

– Det är ett så fruktansvärt ord, terrorism, säger hon tyst.

Vad säger du om att han misstänks för terrorbrott?

– Jag kan direkt säga nej. I mitt hjärta är han inte det. Det finns inte, säger hon bestämt.

Däremot hade hennes man för flera år sedan ett spelmissbruk, berättar hon.

– Men det var länge sedan. Sedan dess har vi bott här, allt har varit normalt, vi har levt som en normal familj.

Förändrades på slutet

Och han ska ha förändrats under den sista tiden.

– Han blev mera sluten, gick undan och ville inte prata med mig, säger hon.

Efter att han greps har hon också fått veta att han lånat pengar av andra. Exakt hur mycket det handlar om vill hon inte berätta.

– Men det är ganska mycket.

Det är också allt hon vet. Hon vet inte varför han lånade pengar eller till vad. Hon har inte fått träffa sin man. Hon har heller inte fått någon som helst information från polisen. Istället fortsätter hon grubbla och fundera.

– Jag önskar att vi snart får träffa honom. Jag vill höra från honom vad som hände.

– Å ena sidan är jag jättearg på honom. Å andra sidan gör det bara jätteont.

Fotnot: SVT har valt att utelämna ortsnamnet och namn på de intervjuade, av hänsyn till familjen och byborna.

/ Carola Isaksson, ansvarig utgivare