Från 8 juni och två månader framåt var företagets sex helikoptrar fullt engagerade med de bränder som aldrig tycktes ha någon ände. I början av sommaren låg tyngdpunkten för arbetet i Mellannorrland, men ju längre tiden gick flyttades insatserna söderut.

– Som läget var fick precis allt inplanerat jobb läggas åt sidan eftersom alla resurser gick åt till skogsbränderna, berättar Stefan Larsson.

Byggen i fjällen fick vänta

Just därför fick inte piloterna ta det lugnt när bränderna lagt sig – då var man tvungna att ta itu med de uppdrag som fått vänta. Till stor del handlar det byggen i fjällen där byggmaterial måste flygas upp under sommarhalvåret.

– Vi har mött väldigt stor förståelse för att det blev som det blev. Några kunder hjälpte oss till och med med logistiken och körde till exempel ut både piloter och bränsle till brandplatserna. Det fanns stor insikt i att vi hamnat i en extraordinär situation, förklarar Stefan Larsson.

I dagarna sitter han och knåpar på en utvärdering som ska till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Han vill påstå att Mellannorrland i allmänhet och Jämtland i synnerhet hade bäst rutiner för att kalla in helikopterhjäp.

– Här har ju räddningstjänsterna en vana att kalla in oss tidigt så att inte bränderna hinner bli så stora.

Behövs bättre samordning

Det Stefan Larsson efterlyser är att MSB får ett starkare samordningsansvar.

– Nu blev vi kvar på en del bränder för länge, räddningsstyrkorna ville ha oss tills det i princip slutat ryka. Vi kan ju inte prioritera själva utan det måste finnas en prioritering mellan räddningstjänsterna så att vi sätts in där vi gör mest nytta, säger han.