Jämtland

Svidande kritik mot Skogsstyrelsens tolkning av artskyddet: ”Vilseledande”

Uppdaterad
Publicerad

Regeringens ändring av artskyddsförordningen – som ska undanröja orimliga krav på skogsägare – grundas på en felaktig tolkning av artskyddet som Skogsstyrelsen står bakom. Det menar ett par av landets ledande miljörättsprofessorer och en rad miljöorganisationer som nu framför skarp kritik.

– Det finns inget stöd i rättspraxis för ett ”bofinksskydd” säger miljörättsprofessor Jan Darpö vid Uppsala universitet.

Det är inte så att skogsägare behöver ta hänsyn till vanliga, vardagliga fåglar vid avverkning – inte heller till varje enskild fågelindivid, som hävdats, menar han.

Det var den 10 februari som Skogsstyrelsen gick ut och meddelade att en ny strikt tillämpning av artskyddet nu skulle gälla, med större hänsyn till fridlysta arter och till och med varje enskild fågel. Det väckte starka reaktioner och förra veckan meddelade miljöminister Annika Strandhäll att artskyddsförordningen ska ändras skyndsamt.

Stark kritik från flera håll

Men Skogsstyrelsens tolkning som den nya strikta tillämpningen grundas på får nu skarp kritik.

Miljörättsprofessorerna Jan Darpö och Gabriel Michanek vid Uppsala samt miljöanalysspecialist vid SLU Artdatabanken Jonas Sandström menar i en debattartikel i tidningen Altinget att tolkningen är vilseledande.

En kritik som delas av flera miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen, Skydda skogen, WWF och Birdlife Sverige.

Stöd saknas för ”bofinksskydd”

Miljörättsprofessor Jan Darpö, som gått igenom samtliga vägledande domar som ligger till grund för Skogsstyrelsens tolkning, menar att där saknas stöd för vad han kallar ett ”bofinksskydd” – alltså ett strikt skydd för vanliga, vardagliga arter.

– Konstaterandet att förbudet i fågeldirektivet gäller alla fåglar slogs fast i en dom från EU-domstolen redan i slutet av 80-talet. Det är inte nytt och det har medlemsländerna hanterat olika exempelvis genom förbudstider, skogsbruksplaner eller generella försiktighetsåtgärder. Men inget land har tillämpat det så att hänsyn ska tas till varje vardaglig fågelindivid, säger han.

Stärkt skydd för känsliga livsmiljöer

Det nya är istället att EU-domstolen slagit fast att skyddet för skyddsvärda arter och deras livsmiljöer behöver stärkas – och det under det andra direktivet som ingår i artskyddsförordningen, livsmiljödirektivet. Det är vad samtliga vägledande domar har handlat om, fastslår han.

Det är beklagligt att regeringen nu tänker ändra i artskyddsförordningen utifrån en vilseledande tolkning av Skogsstyrelsen, menar Jan Darpö och andra kritiker.

– Det som har hänt är att man har gjort ett utspel med ett ”bofinksskydd” i en väldigt infekterad debatt. Den har blivit ännu mer infekterad av det här. På så vis skymmer man vad frågan handlar om: det känsliga livsmiljöerna som sumpskogar och tjäderspelplatser, säger professor i miljörätt Jan Darpö.

Hör mer om kritiken i klippet ovan.

Skogsstyrelsen tillbakavisar helt kritiken. Mer om det kan du läsa här.

Artskyddsförordningen och EU-direktiven

De svenska reglerna i artskyddsförordningen bygger på två EU-direktiv, fågeldirektivet från 1979 och art-och habitatdirektivet – också kallat livsmiljödirektivet – från 1992.

Fågeldirektivet gäller alla vilda fåglar, medan art- och habitatdirektivet endast utpekade arter.

Båda direktiven innehåller förbud mot att avsiktligt döda, skada eller störa arter – eller förstöra bon och ägg.

Livsmiljödirektivet innehåller utöver detta också ett förbud mot att skada parningsplatser eller rastplatser (”livsmiljöer”).

Det sätt som de båda direktiven införts i artskyddsförordningen har medfört att även fåglar omfattas av livsmiljöskyddet.

Resultatet har blivit starkt skydd för fåglar.

Under senare år har Skogsstyrelsens tolkning av reglerna överklagats av miljöorganistioner vid ett flertal tillfällen, bland annat i ett mål vid Vänersborgs tingsrätt.

Där vände man sig till EU-domstolen som i mars 2021 kom med en vägledande dom.

Därefter har det också kommit flera domar i svenska mark-och miljödomstolen – och mark-och miljööverdomstolen.

Utifrån dessa domar har det vuxit fram en rättspraxis.

Det är denna rättspraxis som nu tolkas på helt olika sätt.

(källa: Artskyddsutredningen)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.