Av de tio kommunerna i topp finns åtta i Norrland och längst ner i botten bland de tio sämsta finns tre Stockholmskommuner, det visar en sammanställning som Migrationsverket har gjort åt TT. Sorsele i Västerbotten, som har 2500 invånare, har tagit emot 17 barn som flytt ensamma och är bäst i landet per capita.
– Det är ett medvetet val som vi gjorde för ett antal år sedan. Vi tror och hoppas att ungdomarna blir kvar i kommunen. Vi behöver Sorselebor och vi kommer att behöva arbetskraft, främst inom vården, säger kommunalrådet Kjell Öjeryd (V).
Antalet ensamkommande barn och ungdomar ökar kraftigt. Migrationsverket har skrivit upp prognosen för i år från 8 000 till 12 000. Kommunerna får ersättning från staten för att ta emot ensamkommande, i år beräknas kostnaden till 4,6 miljarder kronor. Räknar man även in dem som redan fått uppehållstillstånd handlar det om 9,1 miljarder.
Alla kommuner måste vara beredda att hjälpa till, men Kjell Öjeryd tror att Sorsele är nära sin kapacitetsgräns.
– Vi klarar inte ytterligare en belastning på skolan, säger han.
Ökar vartefter
Migrationsverkets siffror ger en ögonblicksbild, men inte hela. Medan verket nollställer sitt räkneverk varje årsskifte, byggs siffrorna på i kommunerna.
– För två år sedan hade vi 18 ensamkommande i kommunen, nu har vi 73. När de får uppehållstillstånd har vi kvar ansvaret för dem tills de går ut gymnasiet eller har fyllt 21 år, så antalet ökas på hela tiden, säger Britt-Marie Bjerver, chef vid Järfälla kommuns ungdomsenhet.
Järfälla hör till de storstadskommuner som hittills i år tagit emot få ensamkommande per capita. Ändå räcker inte kommunens boenden till.
– Just nu har vi 22 abonnerade platser, men de räcker inte, så vi får söka på andra ställen, säger Britt-Marie Bjerver.
Köper av andra
Södertälje kommun, välkänd för sitt omfattande flyktingmottagande, har enligt Migrationsverket tagit emot lägst andel ensamkommande i år. Men myndighetens siffra speglar inte verkligheten, hävdar kommunalrådet Boel Godner (S).
– Vi skulle få en temporär avlastning, men vi har ändå tagit emot över 40 ensamkommande barn som inte syns i statistiken. Dessutom köper andra kommuner platser i Södertälje för sina ensamkommande, vilket inte heller framgår.
Hon tycker att det är hög tid att åtagandet blir jämnare fördelat.
– Vi ser gärna att det finns en fördelning över landet som gör att barnen kan få en bättre start än där det redan bor otroligt många flyktingbarn och där skolorna har ett jättestort behov av extra stöd. Men det ser inte ut så. Alla kommuner hjälper inte till på riktigt, utan köper platser i andra kommuner, säger Boel Godner.
Bostadsbrist försvårar
Välbeställda Danderyd i Stockholms län har hittills tagit emot nio ensamkommande, vilket sett till de 32 000 kommuninvånarna är en av de lägsta andelarna i landet.
– En förklaring är bostadsbristen i Stockholmsområdet, vilket försvårar mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn, säger Olle Reichenberg (M), kommunstyrelsens ordförande.
Han påpekar att kommunen fördubblat antalet platser för ensamkommande, från åtta till 19.
– Det är inte snutet ur näsan, även om det jämfört med vissa andra kommuner fortfarande är en relativt låg nivå.
Kommuner som enligt Migrationsverket tagit emot flest ensamkommande barn per capita hittills i år (t o m 28/7):
Kommun / Län / Antal anvisade barn / Per 1 000 invånare
Sorsele / Västerbotten / 17 / 6,7
Laxå / Örebro / 20 / 3,5
Bjurholm / Västerbotten / 8 / 3,3
Ragunda / Jämtland / 15 / 2,8
Ljusnarsberg / Örebro / 13 / 2,7
Vindeln / Västerbotten / 13 / 2,4
Arjeplog / Norrbotten / 7 / 2,4
Storfors / Värmland / 9 / 2,2
Dorotea / Västerbotten / 6 / 2,2
Åsele / Västerbotten / 6 / 2,1
Tio sämsta kommunerna
Järfälla / Stockholm / 20 / 0,3
Danderyd / Stockholm / 9 / 0,3
Västervik / Kalmar / 10 / 0,3
Partille / Västra Götaland / 10 / 0,3
Falun / Dalarna / 15 / 0,3
Gotland / Gotland / 14 / 0,2
Älvkarleby / Uppsala / 2 / 0,2
Säffle / Värmland / 3 / 0,2
Kalix / Norrbotten / 2 / 0,1
Södertälje / Stockholm / 10 / 0,1
Källa: Migrationsverket