Skogsstyrelsens tolkning grundas på att det för ett år sedan kom en vägledande dom från EU-domstolen. Därefter har mark-och miljödomstolen meddelat ett tiotal domar som ligger till grund för den rättspraxis som nu vuxit fram.
Det är tolkningen av denna rättspraxis som det nu råder mycket delade meningar om.
Kritikerna anser att Skogsstyrelsen gjort en överdrivet strikt tolkning. Men Skogsstyrelsen generaldirektör, Herman Sundqvist, menar att någon annan tolkning inte kan göras. Han pekar först och främst på EU-domstolens dom.
– Där slogs det fast att art- och habitatdirektivet – allltså livsmiljödirektivet – för svenska förhållanden gäller på individnivå, alltså enskilda exemplar av ägg eller fåglar, säger han.
Alla fåglar har ett strikt skydd
Därefter konstaterade mark- och miljööverdomstolen att det inte ska göras någon skillnad på fåglar och andra arter.
– Och alla fåglar är fridlysta så därför omfattas alla fåglar av det här strikta skyddet, säger generaldirektör Herman Sundqvist på Skogsstyrelsen.
Därför råder ett strikt skydd för alla vanliga, vardagliga fåglar inte bara hotade fågelarter.
– Domarna har varit entydiga och det måste Skogsstyrelsen som myndighet följa, säger han.
Välkomnar regeringens besked
Skogsstyrelsen välkomnar regeringens besked om att artskyddsförordningen ska ändras. Det behövs en förändring för att förordningen sak bli rättsäker, effektiv och tillämpbar, både för enskilda och myndigheter, menar man.
– Vi behöver också en förändring för att naturvårdsresurserna ska sättas in där de bäst behövs, säger Herman Sundqvist.
I videon ovan berättar han mer om vad Skogsstyrelsens tolkning grundas på.
Grunden för Skogsstyrelsens tolkning
Skogsstyrelsen förklarar mer utförligt vad tolkningen som är grunden till den nya strikta tillämpningen av artskyddet:
Den 4 mars 2021 kom domen från EU-domstolen som också kallas ”Skydda skogen”. Den gav vissa tydliga angivelser för djur och växter som omfattas av art- och habitatdirektivet. Det kom dock inte lika mycket tydliga fastställanden för fåglar. Men en sak var tydlig. Samtliga fågelarter omfattas av skyddet i fågeldirektivet och att det inte är tillräckligt att endast tillämpa förbuden för de fågelarter som är särskilt hotade eller upptagna i bilagan till artskyddsförordningen.
Vad hände då i den svenska rättsutvecklingen under 2021 efter att EU-domstolen fällt sitt avgörande?
Mark- och miljööverdomstolen angav i en dom den 29 september som kallas för ”Onsalavägen” att 4 § artskyddsförordningen utformats i enlighet med de mer strikta förbud som återfinns i art- och habitatdirektivet, utan att göra någon skillnad på fåglar och andra skyddade arter samt på olika fågelarter i populationsnivå.
Under resten av 2021 kom flera domar i skogsbruksärenden. Dessa domar går i samma riktning.
Källa: Skogsstyrelsen