Enkäten skickades ut till nära 4 000 skogsägare i länet, varav 756 svarade. En majoritet – 75 procent – av dem svarade att de var intresserade av ”olika skötselmetoder”, det vill säga att få veta mer även om andra metoder än trakthyggesbruk med kalhyggen. Lite mer än hälften – 53 procent – uppgav att de ville bruka sin egen skog hyggesfritt.
Brist på information om alternativ till kalhyggen
Men de flesta – omkring 70 procent – uppgav samtidigt att de fått väldigt lite information från sina rådgivare om hyggesfria alternativ.
Förklaringen är att många av rådgivarna är virkesuppköpare kopplade till skogsbolag utan incitament att informera om hyggesfritt, menar Gunnar Hafmar. En uppfattning som delas av många inom skogsnäringen, bland andra skogsskötselprofessor Per Angelstam vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Hör mer om intresset för hyggesfritt och vad bristen på information beror på i videon ovan.
Kort om enkäten
Enkäten skickades ut via de två skogsbolagen Gällö Skog och Fria Skog samt skogsägarföreningen Norra Skog
Enkätundersökningen som gjordes ifjol av Gunnar Hafmar var ett examensarbete inom ramen för hans utbildning till skogsbrukstekniker vid Dille gård Naturbruksgymnasium i Ås.
SVT: Hur stor vikt kan man fästa vid enkäten med tanke på svarsfrekvensen?
– Det är en svarsfrekvens på 18,9 procent, vilket är en hög svarsfrekvens. Sedan är antalet respondenter 756, vilket man kan jämföra med Skogsbarometern, som görs av Ludwig och Co och Swedbank. Den har 750 respondenter och den används nationellt. Den här jag alltså använt bara regionalt i Jämtland, säger Gunnar Hafmar.
