Attila Fazekas är ordförande för Svensk förening för transpersoners hälsa (SFTH), som består av yrkesverksamma inom den svenska transvården.
– Det är flera faktorer som samspelar till varför fler söker vård, säger han.
Attila Fazekas är även chefsöverläkare på vuxenpsykiatri i Lund, samt styrelsemedlem i European Professional Association for Transgender Health (EPATH).
Som exempel på vilka faktorer som påverkar den stora ökningen av vårdsökande nämner han bland annat tillgången till information på internet och större acceptans för transpersoner i samhället.
– Men framförallt att det finns vård. Många äldre som söker har först inte förstått att det faktiskt finns vård att få.
Nationell högspecialiserad vård
Vård vid könsdysfori klassas som nationell högspecialiserad vård sedan årsskiftet. Där ingår den könsbekräftande behandlingen, som bland annat omfattar medicinska och kirurgiska ingrepp.
Den nya klassningen tror Attila Fazekas kan påverka vården och kötiden positivt, då det nu bland annat kommer finnas nationell samordning av transvården.
– Med tiden tror jag att det kan leda till minskning av kötiden, men när det sker törs jag inte säga.
KÖNSDYSFORI SOM NATIONELL HÖGSPECIALISERAD VÅRD
I mars 2023 beslöt Socialstyrelsen att könsdysfori numera klassas som nationell högspecialiserad vård (NHV) och att det ska bedrivas av tre regioner: Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Östergötland. De tre regionerna samarbetar sedan med ytterligare en region var. Den nya klassningen av vården började gälla vid årsskiftet.
Anledningen till att det numera klassas som högspecialiserad är att vården anses komplex och kräver ett nära samarbete mellan flera vårdenheter, alla med särskild kompetens för könsdysfori. Den organiseras om för att öka kompetens, patientsäkerhet och effektivitet och kommer utvärderas årligen.