• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Kalix och Grytnäs i Kalix kommun, Norrbottens län. Det brinner i ett sågverk nära Kalix med kraftig rökutveckling som följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Norrbotten.

gatubild från tätorten Bräcke

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det har kommunen gjort för att lindra situationen för fattiga Bräckebor – hör kommunalråd Richard Nilsson (S) i videon. Foto: Lena Samuelson/SVT.

Var femte invånare i Bräcke och Ragunda lever i relativ fattigdom

Uppdaterad
Publicerad

I kommunerna Bräcke och Ragunda lever var femte invånare i relativ fattigdom. Det visar en sammanställning som SVT har gjort.

Och trots att kommunerna tilldelats miljontals statliga kronor de senaste åren för att råda bot på situationen ligger siffrorna på fortsatt höga nivåer.

Med relativ fattigdom menas personer som har en inkomst som är långt mycket lägre än riksgenomsnittet. Man kan betala sina räkningar, men ofta på bekostnad av annat, såsom skolresor till barnen, kläder eller andra förnödenheter.

Enligt en granskning som SVT Nyheter har gjort över samtliga kommuner i landet går att se att flera kommuner i Jämtlands län har en stor andel invånare som lever i relativ fattigdom.

Värst i Bräcke

Värst är läget i Bräcke kommun. Där har andelen gått från 18 procent år 2011 till 21 procent 2021. I Bräcke tätort lever 30 procent av befolkningen i relativ fattigdom.

Ungefär likadant ser det ut i Ragunda där andelen som lever i relativ fattigdom ökat från 17 procent år 2011 till 20 procent år 2021.

Både Bräcke och Ragunda har sedan några år tillbaka pekats ut som ett par av landets 30 särskilt socioekonomiskt utsatta och därför kunnat söka särskilda statliga pengar från Tillväxtverket för att råda bot på situationen.

Fått knappt två miljoner

Sedan 2018, när bidraget instiftades, har Bräcke sökt och fått knappa två miljoner kronor årligen. Pengar som bland annat gått till arbetsmarknadsinsatser för att få personer i arbete och sysselsättning. Ragunda har sökt och fått pengar i ungefär samma utsträckning, och använt dem på liknande sätt.

Men trots pengarna är andelen relativt fattiga på ungefär samma nivå i båda kommunerna.

– Ja, det är konstigt och det finns flera orsaker till det, säger kommunalråd Richard Nilsson (S) i Bräcke.

”Det är jättetråkigt, men inte helt oväntat”, säger kommunalråd Richard Nilsson (S) i Bräcke om att var femte Bräckebo lever i vad som betecknas som relativ fattigdom. Foto: Marie Selander, SVT.

Det finns även andra kommuner i länet där många har det tufft ekonomiskt. Även i Strömsund och Berg levde var femte i relativ fattigdom år 2021. Dessa kommuner har dock inte haft rätt att söka det ovannämnda stödet.

Vad är fattigdom?

  • I Sverige skiljer man mellan relativ och absolut fattigdom.
  • SCB använder begreppet låg inkomststandard för absolut fattigdom och med det menas att man inte har råd att betala nödvändiga levnadsomkostnader.
  • SCB:s begrepp låg ekonomisk standard anger istället relativ fattigdom.
  • Den relativa fattigdomen i Sverige är relativ till hushållens inkomst per år. Där ingår man om hushållets inkomst är lägre än 60 procent av snittet i Sverige (räknat som median: den mittersta när inkomster sorteras i storleksordning).
  • Den som lever i relativ fattigdom kan betala sina räkningar men kanske inte ha råd att betala sitt barns skolresa eller fritidsaktiviteter. Det ekonomiskt utsatta läget påverkar livskvaliteten negativt och kan leda till socialt utanförskap.
  • För en familj som består av två vuxna med två barn innebär låg ekonomisk standard en disponibel inkomst under 34 100 kronor per månad, räknat för år 2021. För en ensamstående förälder med två barn gick gränsen vid 27 000 kronor

Källa: SCB

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.