– Den svenska vargpolitiken hänger verkligen i luften i dag, säger Mats Ericson, organisatör av det årliga internationella vargsymposiet i Vålådalen i Jämtland.

Årets symposium startar på måndagen, och mötet kan förväntas ta upp alla frågetecken.

Främst gäller det vad som ska hända efter att de svenska domstolarna nyligen satt stopp för licensjakten på varg i de flesta av varglänen. Domstolsbeslutet kom sedan miljöorganisationer överklagat Naturvårdsverkets tidigare beslut om att godkänna jakt.

Misslyckad politik

Ända sedan 2010 har politikerna försökt att få till en organiserad licensjakt, och även om ett antal vargar skjutits, har det ena försöket efter det andra stoppats.

Domstolarna anser att det inte har funnits godtagbara skäl för att bedriva jakten. I bakgrunden finns också EU som aldrig riktigt accepterat de svenska regeringarnas motiv för jakten.

– Ingen vet väl vad som händer härnäst. Men vi vill att regeringen tar ett helhetsgrepp och försöker lösa frågan i grunden, säger Tom Arnbom, rovdjursansvarig på Världsnaturfonden (WWF).

Ökad tjuvjakt?

På symposiet kommer också vargläget i andra europeiska länder tas upp. För tillfället går det bra för arten. Antalet vargar i Europa utanför Ryssland, Vitryssland och Ukraina är i dagsläget cirka 12 000, en fördubbling jämfört med för 30-40 år sedan.

Sverige har sedan 1990 följt den allmänna trenden. Stammen har successivt växt från ett tiotal djur till drygt 400 vargar förra vintern.

Men hur läget är för vargen just nu är oklart. Inventerarna har, enligt statistik från Viltskadecenter, hittat betydligt färre familjegrupper den här vintern.

– Det går rykten om att tjuvjakten har ökat, säger Arnbom.

Ingen vet än så länge om detta stämmer. Men statistik visar att antalet tamdjur som angreps av varg minskade från 422 till 290 mellan 2014 och 2015. Även angreppen på jakthundar var färre.