– Vi vet vilka träningsformer som fungerar men vi vet inte hur länge en patient kan förbättra sin funktion, säger Malin Hegen, verksamhetschef vid rehabmedicinska kliniken på länssjukhuset Ryhov, som ändå vill framhålla att träning alltid är bra.

Hit kommer personer ur flera patientgrupper. Stroke är bara en av många. Här får patienterna träning för att komma tillbaka till ett självständigt liv. Förutom träningshall med redskap finns både träningskök och trädgård och såväl sjukgymnaster och arbetsterapeuter som kuratorer och logopeder.

Nya aktiviteter

– Vi försöker få till träning i vardagen, för den mesta träningen gör patienten hemma. Rehabilitering handlar om att kunna komma tillbaka till aktiviteter som man tidigare haft men också att hitta nya aktiviteter utifrån nya förutsättningar.

Och det är en växande grupp som behöver insatserna.

– I takt med att allt fler med kroniska sjukdomar lever längre så behövs insatserna under längre tid.

Vi har tidigare berättat om Annika från Gislaved som drabbades av stroke för sex år sedan. Hon tycker att sjukvården inte längre ger henne den träning som hon behöver.

Avslag på insats

– Tidigare fick jag gå till logoped på vårdcentralen en gång i månaden, och även det tyckte jag var för lite. Nu har jag fått tid först i september, säger Annika Gaardsdal.

Hon har också fått avslag på intensivrehabilitering med motivering att det inte finns någon evidens att intensivträning ger effekt så lång tid efter skadan.

Malin Hegen kommenterar inte enskilda fall, men berättar att beslut om rehabiliteringsinsatser tas av personalen i samråd med patienten.

I klippet berättar hon bland annat om vad regionen skulle kunna erbjuda om det fanns obegränsade resurser.