– Det är hårda krav. Det kan vara en av orsakerna till lokförarbristen, säger Jonas Karlsson som är utbildningsledare på Nässjöakademin som utbildar framtidens lokförare.

Just nu går 28 elever den ett år långa utbildningen i Nässjö för att bli lokförare. Men det var 511 som sökte utbildningen och majoriteten sållades bort i olika tester.

Kräver psykologiskt stabila personer

Jonas Karlsson säger att om skolan i framtiden ska ha möjligheten att kunna utöka antalet utbildningsplatser måste troligen fler söka eftersom så många gallras bort i testerna i dagsläget. Han tycker också att man borde se över om dagens antagningskrav är ändamålsenliga.

Samtidigt är det ett yrke som kräver stabila personer.

– Man ska vara medicinskt och yrkespsykologiskt lämplig så att man kan hantera risker som är förknippade med yrket, säger Carina Gyll som jobbar på väg- och järnvägsavdelningen på Transportstyrelsen.

Testerna anpassade för att motsvara legitimationskravet

Emma Neuhaus från Vetlanda går på lokförarutbildningen i Nässjö. Hon berättar att hon länge drömt om att få köra tåg.

– Jag har sökt tidigare men kom inte in då. Men jag sökte igen och nu går jag här på utbildningen.

Antagningstesterna är utformade så att eleverna ska nå upp till de krav som Transportstyrelsen ställer för att utfärda ett lokförarbevis, när eleverna är klara med sin utbildning. Kraven är gemensamma i EU.

Ses över på EU-nivå

EU-kommisionen ser just nu över det så kallade lokförardirektivet, som bland annat kan påverka hur antagningskraven formuleras.

– Man vill bland annat få fler unga och kvinnor att söka sig till yrket, säger Carina Gyll.

I klippet ovan hör du Jonas Karlsson berätta vilka hinder han ser för att få ut fler nyutbildade lokförare på arbetsmarknaden.