Kritiker menade att bilden var rasistisk och museet valde att ta ned den.

– Det började ju med att det blev ett inlägg på Instagram angående Pyttans A–B och C–D-lära och det blev en väldig hätsk debatt, säger museichef Pia Löfgren.

Museet har nu vidtagit åtgärder för att göra det svårare att fotografera utställningen.

– Vi har också gjort det lite besvärligare att fota av. Det ska inte bara vara en lösrutsbild av en färgad man som sitter i djungeln utan vi vill att man ska sätta in det i sammanhanget där bilden tillkom, säger Pia Löfgren.

Det förflutna kan inte gömmas undan

Museiledningen vill att besökare också ska läsa vad som står skrivet intill bilderna och inte bara se bilden.

– Personen som fotograferade läste aldrig texterna utan tog bilden och la ut den utan en tanke på vad som stod relaterat. Vi tog till oss av det här och valde att sätta ihop en grupp som fick titta på hur vi kunde förbättra och utveckla utifrån det, säger Pia Löfgren och fortsätter,

– Meningen är att man ska förstå hur tankegångarna var på 20- och 30-talet och lite om Alberts roll i det hela. Han skildrade samhället som det var då. Vi kan inte gömma undan det som hänt, utan det är en skildring från den här tiden.