– Det är ett enkelt sätt att prata om attityder med ungdomar. Vi vill ju att de ska landa i ”Jag räknas – du räknas”, säger hon och pekar på den första streckgubben.
Det har gått nästan två år sedan den straffrättsliga påföljden ungdomsövervakning infördes. I Jönköpings län har en handfull ungdomar dömts till det. I hela landet är det drygt 140.
– Det är de ungdomar mellan 15 och 17 år, som begått allvarliga brott. De vanligaste är rån, misshandel och våldtäkt, säger Josefine Bengtsson.
Nära samarbete
Ungdomsövervakning innebär att ungdomarna två gånger i veckan får komma till Frivårdens lokaler i centrala Jönköping för samtal och drogtester. Under den period som straffet verkställs är det alkohol- och drogförbud. Ungdomarna får också fotboja och ofta hemarrest på kvällar och helger.
– Vi har ett nära samarbete med socialtjänst och skola. Första gången de kommer hit har de ofta sina föräldrar med sig, säger Anita Arvidsson.
Ett problem är att de ungdomar som inte har fungerande hemförhållanden kan ha svårt att ta sig till Jönköping varje vecka.
– Vi har i extrema fall haft digitala möten, men det är ovanligt.
Analys efter tre år
Kriminalvården har ännu inte gjort någon analys över hur påföljden slagit ut. Det görs först efter tre år. Men Anita Arvidsson känner att det gör skillnad med ett straff melllan ungdomstjänst och sluten ungdomsvård.
– Vi ser bakom brottet och pratar inte bara om det. Kanske sår vi ett frö till förändring. Jag tror att vi gör skillnad för ungdomarna och förhoppningsvis kommer de aldrig mer i kontakt med Kriminalvården.