– Det är jättekonstigt för det är i de lägre åldrarna som man borde sätta in stöd. Jag ser ju till mig själv när jag inte fick stöd i tid. Det har ju lett till psykisk ohälsa, säger Johanna Gustafsson, fritidsledare och resurs på Hisingstorpsskolan i Jönköping.
5 000 saknas
Enligt Lärarnas riksförbund saknas det 5 000 speciallärare inom grundskolan runt om i landet för att täcka det behov som finns. Tidigt stöd ger enligt forskning bäst resultat för lärandet, menar förbundet.
Under läsåset 2021/22 har 5,8 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram vilket motsvarar närmare 64 000 elever. Andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 6. Därefter blir det ett tapp för att sedan öka igen och högst andel är det i årskurs 9, enligt siffror från Skolverket.
Kom in i en depression
Trots att Johanna Gustafssons föräldrar märkte att hon hade svårt att läsa och skriva redan på mellanstadiet var det först på gymnasiet som hon fick diagnosen dyslexi. För fyra år sedan, när hon var 25 år fick hon även veta att hon har ADHD och autism.
Kunskapen hon fått genom sin egen skolgång drar hon nu nytta av i jobbet, berättar hon. Hon föreläser även och har skrivit en bok om den tuffa tiden.
– Jag har lätt för att sätta mig in i hur barnen känner och jag vill vara den resurs som jag själv inte fick i skolan, säger hon.
Så fungerar särskilt stöd:
Om en elev riskerar att inte nå gällande kravnivåer ska eleven i första hand ges stöd i form av extra anpassningar inom ordinarie undervisning.
Om stödet inte hjälper ska skolan skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, och om behov finns ska eleven då få särskilt stöd.
Om eleven ska ges särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas, där det framgår vilka behoven är, vilka stödinsatser som ska sättas in samt hur och när insatserna ska utvärderas.
Källa: Skolverket
