I våras meddelande Tidö-partierna att de vill se skärpta krav på sfi, och att kurserna ska läsas på max tre år. Om det finns särskilda skäl ska utbildningen kunna förlängas med sex månader åt gången.
I klippet ovan berättar sfi-läraren Anna Billqvist om hur det är att lära sig svenska för olika individer.
Forskning om inlärning
Fanny Forsberg Lundell, som har forskat på språkinlärning på forskningsinstitutet Ratio, menar också att fasta tidsgränser inte är rätt väg att gå för att fler ska lära sig svenska snabbt.
– Det finns reella hinder för vissa grupper att lära sig det svenska språket, säger hon.
Det handlar framför allt om faktorer som hur många år man gått i skolan och hur likt modersmålet är svenska språket som styr hur snabbt man kan lära sig svenska.
Svar från ministern
I ett mejl till SVT svarar arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) att nästan hälften av SFI-eleverna hoppar av, delvis på grund av att kursen saknar ett tidsatt slutmål.
”Det är som att gå på gymnasiet utan en bestämd examensdag. Samtidigt som vi höjer kraven har regeringen även satsat på en språkscreening för att fler ska hamna på rätt nivå från början. Man ska ha med sig att Sfi är en grundutbildning för att lära sig enklare vardagssvenska. Det är en introduktion som ska göra att man kommer in i svenska samhället och genom jobb och delaktighet fortsätter förbättra sin svenska.”
Så funkar SFI – Och vad som kommer därefter
• Svenska för invandrare (sfi) består av kurserna A, B, C och D. Ett språktest avgör vilken nivå eleven hamnar på. Avgörande faktorer är bland annat individens skolutbildning, hur många språk man kan och ålder.
• Efter att ha klarat av sfi har man möjlighet att läsa Svenska som andraspråk grundläggande som motsvarar nivån i årskurs 1-9 i grundskolan.
• För grundläggande gymnasial utbildning kan man fortsätta läsa svenska som andraspråk (SVA) nivå ett, två och tre.
• Syftet med SVA-kursen är att ge personer med ett annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin svenskaspråkförmåga.