– Det var jobbigt i början för det var ingen som trodde på mig. Jag var ung och blodproverna såg bra ut. Jag blev skickad till barnpsykiatrin för att göra en psykisk utredning för de trodde att det var inbillning, säger Linnéa Kemter Salomonsson.

Hon trodde på vad de vuxna sa och började undra vad det var som var fel med henne. Samtidigt hände det allt oftare att hon hade så kraftiga smärtor att hon tappade medvetandet. Hon kallar det för anfall. När hon sökte vård hos vårdcentralen i vissa fall och i andra fall hos akuten blev hon inte tagen på allvar.

– De sa alltid att det inte var något som var fel utan att det var vanlig mensvärk.

– Jag fick ett stort anfall i skolan som höll i sig i ett dygn och då fick jag komma till kvinnokliniken. Då såg man symtom på endometrios.

”Samhället tar inte endometrios på allvar”, säger Linnéa – se henne i klippet ovan.

Kemiskt klimakterie

Efter att hon kom till kvinnokliniken startade hennes endometrios-utredning. Linnéa berättar om hur skönt det kändes att läkarna äntligen trodde på henne och att hon har fått bra hjälp.

Hon har fått flera olika behandlingar mot sjukdomen. Men mer finns inte att göra, nu handlar det om smärtrehabilitering. Hon är satt i kemiskt klimakterie, vilket innebär att hon inte producerar något eget östrogen. Det gör att hon i nuläget inte kan få barn.

Kommer du någonsin kunna få barn?

– Det vet de inte. Jag vill verkligen få barn någon gång så jag försöker tänka att forskningen går framåt och jag försöker bara tänka att det kommer att gå en dag.

– Utan behandling är jag sängliggande. Folk förstår inte att det är på riktigt att jag mår såhär, de tänker att jag är lat eller inte bryr mig, säger Linnéa Kemter Salomonsson.