I fiskspårningsprojektet, som har pågått sedan 2021, har sändare opererats in i över 400 fiskar av olika arter. Deras rörelsemönster fångas upp av över 60 mottagare på Vätterns botten.

Dessa töms regelbundet på information och då byts även batterier. De inopererade sändarna i fiskarna fungerar i cirka tre år.

– Det är viktigt att ha en förståelse för arterna som finns i sjön så att vi har en så bra förvaltning som möjligt. Vättern är ett värdefullt, men känsligt ekosystem. Det ställer höga krav på att vi är försiktiga, säger Anton Halldén.

I klippet ovan förklarar länsfiskekonsulent Anton Halldén hur den nya kunskapen kan påverkar fiskeförbudszonerna i framtiden.

Stabilt bestånd av öring och röding

Anton Halldén skulle vilja se att övervakningen permanentades, men hoppas att de åtminstone ska få loss pengar så att projektet kan fortsätta i minst tre år till.

– Det är ju så länge som sändarna i fiskarna fungerar.

Det stora orosmolnet för framtiden är ett varmare klimat där temperaturen i Vättern stiger, något som skulle kunna påverka rödingens reproduktion negativt eftersom det är en kallvattenfisk.

Hur mår fisken i Vättern i dag?

– För rödingen tittar vi på nya regler för att minska fisketrycket något. Det är ett högt fisketryck, det är attraktiva arter att fiska, men det är ändå ett stabilt bestånd, säger Anton Halldén.

Fiskespårningsprojektet är ett samarbete mellan SLU, länsstyrelserna runt Vättern och sportfiskarna och finansieras med pengar från Havs- och vattenmyndigheten.