Dessutom har de bostäder som byggts ofta varit mindre och inte täckt upp behovet av stora lägenheter som efterfrågas av större familjer. Ett annat problem är att trångbodda familjer också i många fall är ekonomiskt svaga vilket gör att de inte har råd med en större bostad.
2020 var drygt 4700 hushåll, eller 2,6 procent, i Jönköpings län trångbodda med ansträngd boendeekonomi enligt siffror från Boverket. Detta enligt KALP-måttet som banker använder för att avgöra hushållens betalningsförmåga.
För riket som helhet var 3,1 procent av hushållen trångbodda med ansträngd boendeekonomi, enligt detta mått 2021.
I klippet hör du Martin Granders förslag på vad samhället skulle kunna göra för att minska trångboddheten.
Inte ett problem för alla
Det kan vara svårt att påvisa vilka negativa konsekvenser som trångboddhet får eftersom det kan finnas flera orsaker bakom ett problem.
Men i en studie om trångboddhet i Malmö för några år sedan visade intervjuer med trångbodda familjer på ett återkommande problem.
– Behovet att vara för sig själv och studera är svårt när man bor trångt, säger Martin Grander.
Men alla som bor trångt upplever det inte som ett problem.
– Det var något som vi märkte i den här studien vi gjorde att det är skillnad på hur man uppfattar trångboddhet. Det kan hos vissa uppfattas som problematiskt, men hos andra som familjärt och trevligt.
Så definieras trångboddhet
I dag används två normer för trångboddhet i Sverige.
Norm 2: Max två boende per rum, kök och vardagsrum borträknat.
Norm 3: Max en boende per rum, kök och vardagsrum borträknat. Partner kan dock dela sovrum utan att det räknas som trångboddhet. Normen har kritiserats för att även ensamhushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda. Forskare har därför använt en modifierad norm tre där den sistnämnda gruppen räknas bort.
