Martin Grander, universitetslektor Malmö universitet

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Universitetslektor Martin Grander förklarar i klippet vilka åtgärder som krävs för att minska andelen trångbodda familjer i Sverige. Foto: Jonas Tubbin/SVT

Bostadsforskaren: Så kan trångboddheten lösas

Publicerad

Att trångboddheten åter har ökat i Sverige de senaste 20 åren har flera orsaker.

– Vi har haft en befolkningsökning i städerna som beror på urbaniseringen, men också på invandringen. Bostadsbyggandet har inte hängt med takten för befolkningsökningen, säger Martin Grander, biträdande universitetslektor på Malmö universitet.

Dessutom har de bostäder som byggts ofta varit mindre och inte täckt upp behovet av stora lägenheter som efterfrågas av större familjer. Ett annat problem är att trångbodda familjer också i många fall är ekonomiskt svaga vilket gör att de inte har råd med en större bostad.

2020 var drygt 4700 hushåll, eller 2,6 procent, i Jönköpings län trångbodda med ansträngd boendeekonomi enligt siffror från Boverket. Detta enligt KALP-måttet som banker använder för att avgöra hushållens betalningsförmåga.

För riket som helhet var 3,1 procent av hushållen trångbodda med ansträngd boendeekonomi, enligt detta mått 2021.

I klippet hör du Martin Granders förslag på vad samhället skulle kunna göra för att minska trångboddheten.

Inte ett problem för alla

Det kan vara svårt att påvisa vilka negativa konsekvenser som trångboddhet får eftersom det kan finnas flera orsaker bakom ett problem.

Men i en studie om trångboddhet i Malmö för några år sedan visade intervjuer med trångbodda familjer på ett återkommande problem.

– Behovet att vara för sig själv och studera är svårt när man bor trångt, säger Martin Grander.

Men alla som bor trångt upplever det inte som ett problem.

– Det var något som vi märkte i den här studien vi gjorde att det är skillnad på hur man uppfattar trångboddhet. Det kan hos vissa uppfattas som problematiskt, men hos andra som familjärt och trevligt.

Så definieras trångboddhet

I dag används två normer för trångboddhet i Sverige.

Norm 2: Max två boende per rum, kök och vardagsrum borträknat.

Norm 3: Max en boende per rum, kök och vardagsrum borträknat. Partner kan dock dela sovrum utan att det räknas som trångboddhet. Normen har kritiserats för att även ensamhushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda. Forskare har därför använt en modifierad norm tre där den sistnämnda gruppen räknas bort.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.