Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet hör du röster från Österängen i Jönköping. Foto: Jonas Tubbin/SVT

Trångboddheten ökar – byggbromsen riskerar att förvärra problemet

Uppdaterad
Publicerad

Trångboddheten i Sverige har ökat de senaste två decennierna och när bostadsbyggandet nu bromsar in rejält riskerar den att öka ytterligare. Gymnasieeleven Aya Alfaki bor tillsammans med föräldrar och tre småsyskon i en trea på Österängen i Jönköping.

– Jag pluggar inte hemma, det är svårt att fokusera där, säger hon.

1945 var hälften av hushållen i Sverige trångbodda enligt något som kallas Norm 2, vilket tillåter två boende per rum där kök och vardagsrum räknas bort. Ökat bostadsbyggande gjorde att trångboddheten efter det minskade rejält och under 1990-talet var ungefär 2,5 procent av svenskarna trångbodda.

Befolkningsökning, där ökad invandring varit en stor orsak, och ett bostadsbyggande som inte hängt med i samma takt har lett till att trångboddheten i Sverige ökat igen. Vid slutet av 2022 var runt 750 000 människor, eller cirka 7 procent av befolkningen i Sverige trångbodda.

Att bostadsbyggandet nu bromsar in kraftigt riskerar att öka problemet.

– Det finns en stor risk för det, säger Martin Grander, biträdande universitetslektor på Malmö universitet.

Lång kötid för större lägenhet

Trångboddheten är störst i storstadsregionerna och allra störst där i socioekonomiskt svaga områden. På Österängen i Jönköping är majoriteten av lägenheterna tvåor och treor. Där bor många familjer trångt.

– I lägenheten nedanför mig bor en familj med två vuxna och fem barn i en trea, säger Åsa Lundberg.

Själv bor hon inte lika trångt, men står ändå i kö för en större hyreslägenhet hos flera fastighetsbolag. Som det är nu har två av hennes barn, som är i tonåren, eget rum och själv sover hon i vardagsrummet.

Men att få tag i en större lägenhet är svårt. Det vittnar flera boende i området om.

– Man kan få stå flera år i kö för en större lägenhet, säger Hamda Isman, som bor i en tvåa tillsammans med sin dotter och make.

Den genomsnittliga kötiden för en lägenhet hos det kommunala fastighetsbolaget i Jönköping, Vätterhem, är cirka fem år. För de större lägenheterna är kötiden ännu längre.

Så har trångboddheten förändrats

Norm 2:

1945: 51 procent

1960: 34 procent

1975: 7 procent

1990: 2,5 procent

2000: 2,5 procent

2019: 5 procent

2022: cirka 7 procent

Källa: SCB/antologin Allas rätt till bostad (2022)

Fler sätt att mäta trångboddhet

Norm 3 innebär endast en person per sovrum, men där sammanboende partners kan dela rum. Enligt siffror som bostadsforskare i Malmö tagit fram var 17,5 procent av befolkningen trångbodda 2019 enligt detta sätt att mäta.

I den statistiken räknades enmanshushåll i enrumslägenheter bort.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.