1945 var hälften av hushållen i Sverige trångbodda enligt något som kallas Norm 2, vilket tillåter två boende per rum där kök och vardagsrum räknas bort. Ökat bostadsbyggande gjorde att trångboddheten efter det minskade rejält och under 1990-talet var ungefär 2,5 procent av svenskarna trångbodda.

Befolkningsökning, där ökad invandring varit en stor orsak, och ett bostadsbyggande som inte hängt med i samma takt har lett till att trångboddheten i Sverige ökat igen. Vid slutet av 2022 var runt 750 000 människor, eller cirka 7 procent av befolkningen i Sverige trångbodda.

Att bostadsbyggandet nu bromsar in kraftigt riskerar att öka problemet.

– Det finns en stor risk för det, säger Martin Grander, biträdande universitetslektor på Malmö universitet.

Lång kötid för större lägenhet

Trångboddheten är störst i storstadsregionerna och allra störst där i socioekonomiskt svaga områden. På Österängen i Jönköping är majoriteten av lägenheterna tvåor och treor. Där bor många familjer trångt.

– I lägenheten nedanför mig bor en familj med två vuxna och fem barn i en trea, säger Åsa Lundberg.

Själv bor hon inte lika trångt, men står ändå i kö för en större hyreslägenhet hos flera fastighetsbolag. Som det är nu har två av hennes barn, som är i tonåren, eget rum och själv sover hon i vardagsrummet.

Men att få tag i en större lägenhet är svårt. Det vittnar flera boende i området om.

– Man kan få stå flera år i kö för en större lägenhet, säger Hamda Isman, som bor i en tvåa tillsammans med sin dotter och make.

Den genomsnittliga kötiden för en lägenhet hos det kommunala fastighetsbolaget i Jönköping, Vätterhem, är cirka fem år. För de större lägenheterna är kötiden ännu längre.