Vägen är lång för att nå målet med 70 procent minskning av utsläppen från transporter till 2030. Ändå går det att göra mycket för att minska utsläppen med befintlig fordonsflotta, menar Pernilla Hansson, projektledare för föreningen Miljöfordon Sverige.
Till exempel genom att tanka med biodieseln HVO.
– Varje dieselfordon som tankar HVO istället för diesel minskar i snitt utsläppen med närmare 90 procent. Det betyder att om alla HVO-godkända dieselbilar i Jönköpings län tankas med HVO istället för diesel minskar koldioxidutsläppen med 95 500 ton per år, säger hon.
Okunskap hos många
Det finns inga siffror på hur stor andel av de 17 000 HVO-godkända dieselfordonen i Jönköpings län som kör på biobränslet, eller om de körs på vanlig diesel. Men Pernilla Hansson tror att en hel del tankar fossil diesel och att det ofta handlar om okunskap – att man helt enkelt inte känner till att bilen är godkänd för biodrivmedlet.
Omtvistade miljövinster
HVO är en miljövänlig diesel som minskar bilens klimatpåverkan, men tillverkningen har fått kritik då råvaran palmolja kan användas. Trots skärpta hållbarhetskrav och regler i Europa är palmoljan omstridd då en kraftigt ökad efterfrågan riskerar att driva på risken för skogsskövling och konkurrens om odlingsarealer för matproduktion enligt bland andra Klimatpolitiska rådet.
Men Pernilla Hansson menar att den palmolja som används i HVO i Sverige är certifierad och klimatsmart. I klippet ovan hör du henne berätta mer om det.
Fakta HVO
HVO är i dagsläget det biodrivmedel som används överlägset mest inom transportsektorn i Sverige eftersom det till stor del kan ersätta fossil diesel.
44 procent av innehållet i den HVO som såldes i Sverige 2019 bestod av biprodukter från palmolja, PFAD, eller ren palmolja.
2019 infördes nya krav på spårbarhet av råvaran. Palmoljan som används är certifierad enligt EUs regler för förnybara drivmedel.
Trots skärpta hållbarhetskrav är PFAD och palmoljan omstridd då en kraftigt ökad efterfrågan riskerar att driva på risken för skogsskövling och konkurrens om odlingsarealer för matproduktion enligt bland andra Klimatpolitiska rådet.
Källa: Energimyndigheten, Regeringen och Klimatpolitiska rådets rapport 2019.