Klimatpolitiska rådet, som har till uppgift att utvärdera regeringens klimatpolitik, pekar ut reduktionsplikten som ett mycket effektivt styrmedel för att minska utsläppen, men varnar också för att Sverige riskerar att göra sig beroende av stora mängder importerad råvara med tveksam hållbarhet.
– Vi arbetar i en global marknad och så länge råvaran är billigare i andra länder så kommer vi fortsatt att importera, säger Kuylenstierna.
Miljöpartiets språkrör Per Bolund ser den skärpta reduktionsplikten som en “game changer för klimatet” och hoppas att beskedet ska stimulera investeringar i produktion av svenskt biodrivmedel tillverkad med svenska råvaror. Det kommande lagförslaget ska dessutom innehålla skärpta hållbarhetskrav vilket kommer att gynna svensk produktion enligt Per Bolund.
– Vi ser inte att palmolja är en del av ett hållbart transportsystem, säger Per Bolund.
Men trots att Miljöpartiet säger sig vara mot palmolja är det inte säkert att hållbarhetskraven kommer att innehålla ett förbud mot PFAD och palmolja.
– Jag kan garantera att det kommer hållbarhetskrav, säger Bolund.
Men kan du säga vilka?
– Det är ett arbete som pågår, en förhandling mellan regeringen och samarbetspartierna, avslutar Bolund.
Fakta biodrivmedel och reduktionsplikten.
HVO är i dagsläget det biodrivmedel som används överlägset mest inom transportsektorn i Sverige eftersom det till stor del kan ersätta fossil diesel.
44 procent av innehållet i den HVO som såldes i Sverige 2019 består av biprodukter från palmolja, PFAD, eller ren palmolja.
2019 infördes nya krav på spårbarhet av råvaran. Palmoljan som används är certifierad enligt EUs regler för förnybara drivmedel.
Trots skärpta hållbarhetskrav är PFAD och palmoljan omstridd då en kraftigt ökad efterfrågan riskerar att driva på risken för skogsskövling och konkurrens om odlingsarealer för matproduktion enligt bland andra Klimatpolitiska rådet.
Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer som Circle K, OKQ8 och Shell måste öka inblandningen av biodrivmedel i diesel och bensin kraftigt fram till 2030.
Den nya lagen väntas träda i kraft tidigast juni 2021 och är en överenskommelse mellan regeringen och samarbetspartierna.
Källa: Energimyndigheten, Regeringen och Klimatpolitiska rådets rapport 2019.