I mossen några mil utanför Malmbäck syns ett stort svart hål där inget växer. Det är nedslagsplatsen där Drakenflygplanet J 35 kraschade den 30 november 1972. Hans Edberg och Leif Tysell är uppväxta i området runt Malmbäck och har flera gånger besökt platsen där planet kraschade.
– Jag är förundrad över att det fortfarande är ett öppet sår, säger Hans Edberg och sträcker fram en pinne som fortfarande luktar fotogen.
Piloten finns kvar i mossen
Enligt uppgifter från Försvarsmakten var piloten Peter Norström ute på en flygövning när något gick fel. Det slutade med att han körde i över 1100 kilometer i timmen rakt ner i mossen. Varken piloten eller planet har bärgats från platsen. Något som Hans Edberg är kritisk till.
– Det är försvarets maskin som ligger här nere som har blivit ett öppet sår och i min värld så känns det väl som att de inte riktigt har städat upp efter sig.
Komplext att bärga planet
Försvarsmakten menar att det skulle vara komplext att bärga planet idag.
– Att bärga ett havererat flygplan från en mosse är mycket komplext. Det måste göras en grundlig analys om det är möjligt kopplat till bärighet bland annat. Därför är det svårt att svara på frågeställningen varför Försvarsmakten inte har bärgat J35F Draken. Haveriplatsen är ett vilorum för besättningen och där råder det gravfrid, skriver Louise Levi som är Flygvapnets kommunikationschef i ett mejl.
Inget intresse från Naturskyddsföreningen
SVT Nyheter Jönköping har varit i kontakt med Naturskyddsföreningen i Nässjö som skriver i ett mejl:
”Vi har haft styrelsemöte i Nässjö Naturskyddsförening. Vi bestämde oss för att vi inte kommer besöka mossen, det finns inte intresse för det”.
Saab 35 Draken
Draken tillverkades i Linköping under åren 1954-1976. Draken provflögs första gången 1955 och fem år senare, den 15 januari 1960, flög Draken som första svenska flygplan i dubbla ljudhastigheten.
Den märkliga vingen motiverades av kravet på goda lågfartsegenskaper. Egentligen var det en kombination av två vingformer. Innervingen med sin kraftiga pilform gick över till en tunn yttervinge med mindre pilform och större spännvidd. Det var innervingen som gav goda egenskaper i hög fart, medan yttervingen borgade för goda egenskaper i låg fart.
Källa: SAAB