Stockholms universitet har tillsammans med länsstyrelserna varit ute på fjället i flera veckor i sommar med uppgiften att märka nya valpar, ta genetiska prover och passa på att stödutfodra.
I Norrbotten är det främst i fjällvärlden mellan Arjeplog och Vindelfjällen som föryngringarna hittats, där finns tio till elva kullar. I Kebnekaisefjällen och Råsto finns två till tre föryngringar.
Snösmältningen påverkar mattillgången
– Smågnagarna som är så viktiga för fjällräven är väldigt väderberoende, säger Rasmus Erlandsson, forskare i Svenska Fjällrävsprojektet vid Stockholms Universitet. Så om det har varit en snabbare eller långsammare snösmältning så kan det göra att det lokalt finns mycket smågnagare på ett ställe och mindre på ett annat. Så det är inte bara var fjällrävarna bor som påverkar utan också mattillgången.
Fjällräven har varit fridlyst sedan 1928 men har haft svårt att återhämta sig efter den jakt som bedrevs tidigare. Hoten är rödräv, och parasiter som skabb och dvärgbandmask. Så nu jagas den mycket större rödräven och fjällräven stödutfodras där det tidigare fötts valpar.
Vill se 1000 fjällrävar – idag finns 300
Målet är att det ska finnas 1000 könsmogna fjällrävar om 15 år. Idag finns cirka 300.
Det är enligt lag förbjudet att störa, skada och förstöra fjällsrävslyor.
– Om man snubblar över en fjällrävslya när man är ute och vandrar i fjällen så är det viktigt att tänka på att hålla ett avstånd på 300 meter.
Men från det avståndet kan man titta på dem i kikare och då stör man inte, säger Rasmus Erlandsson.
Fjällrävsprojektet är ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet som har EU-finansierat samarbete med länsstyrelserna och myndigheter i Norge och Finland.
