Målet är att utveckla en fossilfri stålproduktion där man använder vätgas istället för koks och kol. Både statsministern Stefan Löfven (S) och vice statsminister Isabella Lövin (MP) kommer till Luleå för att vara med.
Klimatneutral stålindustri
För bara några år sedan var läget ett annat berättar Tobias Persson som jobbar på Myndigheten för tillväxtanalys. För två och ett halvt år sedan publicerade han en analys som sa att Sverige hade mycket att lära av Kina, Japan och Storbritannien. Sverige saknade strategi för hur stålindustrin skulle bli klimatneutral till år 2050. Men så presenterades vätgasprojektet och läget förändrades.
– Nästan direkt efter att vi släppte den här rapporten, så kom just den här piloten som är på gång nu, säger Tobias Persson vid Tillväxtanalys.
Redan i april 2016 presenterades vätgasprojektet. Dåvarande miljöminister Åsa Romson visade stort intresse. Fram tills nu har studier gjorts i labbmiljö.
En nödvändig förändring
Tobias Persson anser att förändringen är nödvändig.
– Stålindustrin står för 11 procent av utsläppen av växthusgaser i Sverige. För deras fortlevnad så blir det av vikt att också jobba väldigt hårt för att minska det här utsläppen.
Tidsplanen är att driva pilotanläggningen fram till år 2025 och därefter driva en demoanläggning i tio år.
Elkrävande produktionsmetod
Under resan lär det komma utmaningar. En av dem är att vätgas till exempel kräver massvis med elström, men det finns fler tror Tobias Persson.
– Framför allt när det gäller den här typen av stål som kommer direkt från järnmalm. Det kommer förmodligen att vara rätt tufft att hitta en marknad och en efterfrågan på det här stålet. Dessutom har man konkurrens av återvunnet stål som redan idag kan vara väldigt klimatvänligt, inte minst om det är gjort i Sverige, samt annat material som man ersätter stål med. Så det gäller att hitta en mekanism för att få betalt för det här klimatvänligare stålet, säger Persson.
Fakta om ”Industriklivet”
Sveriges riksdag har antagit klimatmålet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045.
För att stödja omställningen inom industrin har regeringen beslutat om den långsiktiga satsningen Industriklivet.
Stora och komplexa tekniksprång krävs inom flera industrier för att nå nollutsläpp senast 2045. Satsningen är på 300 miljoner kronor om året 2018-2040.
Energimyndigheten fick genom Regleringsbrev för 2018 i uppdrag att ansvara för Industriklivet.