– Det här är mycket oroande, Malmbanan är vår Suezkanal. Fungerande tågtransporter är avgörande för hela vår verksamhet och den stora omställning vi planerar, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB.
”Säkerheten måste gå först”
Trafikverket konstaterar att en ökad inre sprickbildning i rälsen ökar risken för rälsbrott. Den maximalt tillåtna axellasten på sträckan sänks omedelbart från 30 ton till 25 ton.
– Det är olyckligt att vi tvinga sätta ner bärigheten, men säkerheten går alltid först, säger Staffan Ökvist, underhållschef på Trafikverket Nord.
– Vår verksamhet är helt beroende av Malmbanan. Vi har påpekat det gång på gång. Det här visar hur utsatt detta är. Vi måste få stabila förutsättningar och fungerande infrastruktur, säger Niklas Johansson.
”Järnvägen måste förstärkas”
I ett pressmeddelande får han medhåll av Helena Eriksson, regional direktör Trafikverket region Nord:
– Händelsen accelererar behovet av en upprustning och en kapacitetshöjning på Malmbanan. Vi behöver förstärka järnvägen för att möjliggöra den gröna omställningen i norra Sverige, säger hon.
På den berörda sträckan drabbades LKAB i november 2021 av en mycket omfattande olycka när 38 vagnar spårade ur.
Persontrafiken kommer inte att påverkas av att den högst tillåtna vikten på tågvagnar nu sänks.
I klippet berättar Anders Lindberg, presschef vid LKAB, vad gruvbolaget tycker är det värsta med rälsproblemen på Malmbanan.
LKAB:s frakt på Malmbanan
Malmbanan är Sveriges hårdast trafikerade järnväg. LKAB transporterar 45 procent av hela Sveriges gods på järnväg, räknat i ton. LKAB står för 80 procent av alla järnmalmsprodukter som produceras inom EU.
Fakta: LKAB