Inom skolverksamheten tittar man på tre sorters svinn: Kökssvinn – det som slängs vid matlagningen, serveringssvinn – det som serveras men inte äts upp och tallrikssvinn – det som eleven skrapar ner i soporna.
År 2022 kartlades skolmatsvinnet där 184 av landets 290 kommuner rapporterade in siffror till Livsmedelsverket. I Norrbotten bidrog nästan hälften med data (se faktaruta).
Här slängdes minst skolmat
Minst skolmat från tallriken slängdes i Pajala, 19 gram per ätande i grund- och gymnasieskola.
Det finns olika knep för att minska matsvinnet i skolan. I Kiruna tog man bort måltidsbrickorna och i Luleå gör man nya rätter på serveringssvinnet.
– Vi använder oss av den maten som barnen inte ätit upp, vi kyler ner maten och sen bygger vi om de maträtterna till andra attraktivare rätter för en annan dag, säger Jens Drugge, enhetschef på skolmåltider vid Luleå kommun.
Under helgen var han en av paneldeltagarna när olika aktörer inom matsvinnet samlades på Vetenskapens hus i Luleå för att inspirera varandra.
I klippet: Hör hur man arbetar med matsvinnet i Luleås skolor.
Så ser tallrikssvinnet ut i skolorna
Gram per ätande
- Haparanda: 30 g grund- och gymnasieskola sammanslaget.
- Kalix: 34 g grundskola, 60 g gymnasieskola.
- Pajala: 19 g grund- och gymnasieskola sammanslaget.
- Piteå: 22 g grundskola, 36 g gymnasieskola.
- Kiruna: 15 g grundskola 40 g gymnasieskola.
- Luleå: 27 g grundskola, 30 g gymnasieskola.
- Älvsbyn: 22g grund- och gymnasieskola sammanslaget.
- Övertorneå: 8 g förskola (saknar data för grund- och gymnasieskola).
Källa: Kommunerna i Norrbotten
