Under tisdagseftermiddagen invigdes det nya vätgaslagret som är det första i världen i sitt slag, byggt för att lagra vätgas i ett inklätt bergrum.
I nuläget är pilotanläggningen 100 kubikmeter stort. Men i ett senare skede kan det bli aktuellt med ett vätgaslager på 100 000 till 120 000 kubikmeter.
Ett sådant lager kan lagra upp till 100 GWh el omvandlad till vätgas, vilket räcker för att försörja en fullstor fabrik för järnsvamp i tre till fyra dagar.
Lagret fyller en viktig funktion
I och med invigningen startar den två år långa testperioden som ska pågå från 2022 till 2024. Det nya vätgaslagret i Luleå bedöms fylla en viktig funktion i det stora Hybrit-projektet, enligt ägarbolagen SSAB, LKAB och Vattenfall.
– Den här pilotanläggningen gör det möjligt att göra fossilfritt stål mer konkurrenskraftig. Vi kan köpa in mer el när den är billig och inte konsumera den när den är dyr, säger Andreas Regnell, chef för Strategic Development på Vattenfall.
Energi- och digitaliseringsministern Khashayar Farmanbar (S) var även han på plats under dagens invigning.
– Det här är en historisk milstolpe, säger han till SVT.
Så fick Luleå vätgaslagret istället för Hybrit
Det var under vårvintern 2021 som det blev klart att Hybrit, som drivs av SSAB, LKAB och Vattenfall, placerar världens första anläggning av fossilfri järnsvamp i Gällivare efter en lång dragkamp med Luleå. Målet är att Sverige ska bli först i världen med att tillverka fossilfritt stål.
Detta gjorde att Luleå förlorade dragkampen och hundratals jobb. Men efter det kom ett nytt besked – de tre aktörerna ville även satsa på ett vätgaslager i Svartöberget för att utveckla tekniken för lagring. De menar att fossilfri vätgas som ersätter kol och koks är en avgörande del i produktionstekniken för fossilfri järn- och stålproduktion, där utsläppen av koldioxid i princip elimineras.
