På tio år, 2012-2022, ökade kostnaderna för inhyrd personal med 17 000 procent för Piteå kommun, det vill säga 81 000 kr 2012 och 13,8 miljoner 2022.
– Vi hade stora pensionsavgångar och det var svårrekryterat. Framför allt gällde det sjuksköterskor, men i viss mån även arbetsterapeuter och fysioterapeuter, säger Christer Grahn, hälso- och sjukvårdschef på Piteå kommun.
Så gjorde Piteå för att vända trenden
De tjänster som var allra svårast att rekrytera till var som sjuksköterska på särskilda boenden, vilket ledde till att kostnaden för inhyrda sjuksköterskor ökade snabbt.
Den första åtgärd kommunen gjorde var en lönesatsning på just sjuksköterskor. Men den avgörande faktor, som Christer Grahn vill lyfta fram, är att man förändrade organisationen och arbetssituationen för kommunens sjuksköterskor.
– Vi ser att 2023 vände det för vår del. Vi minskade hyrkostnaderna med fyra miljoner kronor inom det här området.
Hade annan arbetsgivare
I en tidigare version uppgav SVT att Sara Jonsson arbetat som hyrsjuksköterska men det har hon inte gjort utan hon valde att ta en tillsvidareanställning hos Piteå kommun. Innan dess har hon arbetat åt Region Norrbotten.
Hör hur arbetet förändrades för sjuksköterskan Sara på Norrgården i klippet ovan.
KOSTNADERNA FÖR KOMMUNERNA
Kostnaderna för varje kommun åren 2012 och 2022
- Arvidsjaur: 2012: 0 kr, 2022: 0 kr
- Arjeplog: 323 000 kr, 5,2 miljoner kr
- Jokkmokk: 0 kr, 4,3 miljoner kr
- Överkalix: 0 kr, 6,3 miljoner kr
- Kalix: 16 000 kr, 565 000 kr
- Övertorneå: 0 kr, 20 000 kr
- Pajala: 23 000 kr, 1,6 miljoner kr
- Gällivare: 212 000 kr, 20,8 miljoner kr
- Älvsbyn: 0 kr, 0 kr
- Luleå: 4,9 miljoner kr, 20,8 miljoner kr
- Piteå: 81 000 kr, 13,8 miljoner kr
- Boden: 12,7 miljoner kr, 13,8 miljoner kr
- Haparanda: 0 kr, 98 000 kr
- Kiruna: 0 kr, 774 000 kr