Bakgrunden till tvisten är den småviltjakt i fjällområdet som tilläts för allmänheten 1993. Samer protesterade och hävdade att den känsliga renskötseln riskerade att drabbas. Därför borde samebyarna själva styra över jakten. Girjas sameby, som disponerar marker i ett vidsträckt område i norra delen av Gällivare kommun, kom att representera dessa samers intressen. Med stöd av Svenska samernas riksförbund stämde Gijras staten 2009.

Tusen år

Sju år senare, 2016, fick samebyn rätt – i första instans. Tingsrätten i Gällivare slog i sin dom fast att det är samebyn, inte staten, som ska bestämma över jakten och fisket på de marker som samebyn använder i fjällen, ovan odlingsgränsen. Tingsrätten pekade på att samerna jagat och fiskat i det aktuella området under mycket lång tid, uppåt 1 000 år. Den brukanderätten upphävdes aldrig när staten blev markägare.

Medan samiska representanter fällde glädjetårar över domen kom oroliga kommentarer från jägarhåll, som befarade att småviltjakten skulle begränsas eller bli mycket dyrare med samisk beslutanderätt.

Och staten, som representeras av justitiekanslern (JK), överklagade. Målet är så viktigt och principiellt att det bör prövas i högre instans, resonerade JK.

Hovrätten för övre Norrland höll förhandlingar i målet i slutet av fjolåret, och i dag klockan 14 offentliggörs domen.

Korrekt

– Jag har inga förhoppningar alls, det här är en prövning som hovrätten har haft att göra och förhoppningsvis har de har haft ett bra underlag och kan skriva en dom som är korrekt och riktig, säger JK Anna Skarhed till TT.

Mats Berg har rest till Umeå för att på plats i hovrätten läsa domen. Han väljer att vara optimistisk:

– Jag tror att det går vår väg. Med Sveriges respekt för urfolk och mänskliga rättigheter borde domen gå i vår riktning. Annars är Sverige som nation ute på lite tunn is, säger han.