Om ett djur omhändertas så är det ägaren som ska betala för det enligt djurskyddslagen. Men, liksom i 91-åriga Tures fall som vi berättat om i veckan, beror många omhändertaganden på att djurägaren lider av någon form av sjukdom.

Polismyndigheten skriver i ett mål i Högsta förvaltningsdomstolen att deras uppfattning är att omhändertaganden med stöd av djurskyddslagen nästan undantagslöst görs på grund av djurägarens sjukdom. Det kan handla om psykisk sjukdom, missbruk eller demens. De anger också att djurägaren ofta har nedsatt betalningsförmåga. Polismyndigheten menar att om sådana sjukdomar skulle befria djurägaren från betalningsansvar torde det inte bli fråga om en undantagsvis tillämpning av bestämmelsen om betalningsbefrielse.

I april nästa år börjar en ny djurskyddslag gälla. Eva Eriksson ledde den statliga utredning som ligger till grund för den nya lagen och hon menar att myndigheterna måste ha lite fingertoppskänsla:

– Varje myndighet får ju göra en rimlighetsbedömning. Är det så att det är människor som inte är medvetna om vad som händer med deras djur eller har någon sats nedsättning funktionellt så måste ju myndigheterna göra en rimlighetsbedömning. Och då har det rättigheter att skriva ner kostnader eller i vissa fall kanske bedöma att det inte är rimligt att ta ut den här kostnaden överhuvudtaget.