– Vi vann! Vi fick rätt i hovrätten och det känns fantastiskt, men de som förstår sig på juridik säger att det blir en överklagan, säger Matti Berg.
Enligt SVT:s reporter på plats var det inte samma glädjeyttring som vid tingsrättens dom. När hovrättens dom delades ut rådde det en del förrvirring.
En enig hovrätt har idag meddelat dom i målet mellan Girjas sameby och staten. Hovrätten anser att samebyn har bättre rätt än staten att jaga efter småvilt och fiska på det aktuella området, men att det inte är fråga om en ensamrätt.
Domen är mindre rak
Vidare skriver hovrätten att staten i egenskap av fastighetsägare inte får upplåta rätt till jakt efter småvilt eller rätt till fiske inom området. Men, fortsätter domstolen, så ogillar den Girjas samebys yrkande om rätt att utan statens samtycke upplåta rätt till jakt efter småvilt och rätt till fiske inom samebyns område.
Domen är alltså inte så rak och enkelt formulerad som tingsrättens dom var.
– Målet har varit mycket omfattande och innehållit en rad svårbedömda frågor konstaterar, säger hovrättspresident Margareta Bergström.
Enligt hovrättspresident Margareta Bergström är det upp till myndigheten att tolka skrivningen om hur myndigheten ska hantera förvaltningen. Domstolen säger inte någonting om hur förvaltningen ska hanteras i praktiken.
– Vi sätter inte dagens regler ur spel. Men dagens regler grundar sig på att det är staten som har jakt- och fiskerätt men vi har konstaterat att vi inte har det, säger hovrättspresident Margareta Bergström.
Staten ska betala
Staten är den förlorande parten och ska därför betala rättegångskostnaderna och även ersätta Girjas sameby med drygt 4.000.000 kronor.
”Målet har varit mycket omfattande och innehållit en rad svårbedömda frågor”, konstaterar hovrättspresident Margareta Bergström i pressmeddelandet.
Bakgrunden till samebyns stämning
Bakgrunden till tvisten är den småviltjakt i fjällområdet som tilläts för allmänheten 1993. Samer protesterade och hävdade att den känsliga renskötseln riskerade att drabbas. Därför borde samebyarna själva styra över jakten.
Girjas sameby, som disponerar marker i ett vidsträckt område i norra delen av Gällivare kommun, kom att representera dessa samers intressen och med stöd av Svenska samernas riksförbund stämde Gijras staten 2009.
I februari 2016 meddelade Gällivare tingsrätt att det är Girjas sameby som har ensamrätt till jakt och fiske inom samebyns område. En dom som svenska staten alltså överklagade.
Domen i sin helhet
Så här skriver hovrätten i sin dom:
”De nuvarande reglerna om att länsstyrelsen prövar frågor om upplåtelse till andra anses inte strida mot grundlagen. Hovrätten fastställer därför att samebyn har bättre rätt än staten till jakt efter småvilt och till fiske, men till skillnad från tingsrätten avslår hovrätten byns yrkande om att utan statens samtycke kunna upplåta sin rätt till jakt och fiske.
Hovrätten för Övre Norrland har kommit fram till att staten inte har någon egen jakt- eller fiskerätt på den fastighet som Girjas samebys året-runt-marker ingår i. Under slutet av 1800-talet, då samerna fick sin rätt fastställd i lag, hade staten inte någon sådan rätt på denna mark. Hovrätten konstaterar att staten inte heller därefter fått någon egen rätt att jaga eller fiska inom detta område. Eftersom staten inte har egen jakt- och fiskerätt har staten som markägare inte heller någon rätt att upplåta till andra.
Hovrätten kommer därefter fram till att den rätt till renskötsel, jakt och fiske som samer i det omtvistade området upparbetat genom historien inte uteslutit andra från att jaga och fiska på samma mark. Att samebyn idag inte ensamt får bestämma över jakten och fisket står därför inte i strid med grundlagens egendomsskydd. Inte heller utgör lagstiftningen som förbjuder samebyn att upplåta jakt och fiske en olaglig diskriminering av samer, vilket Högsta domstolen konstaterade redan 1981 i det så kallade Skattefjällsmålet.
Eftersom målet i huvudsak behandlat den del som samebyn har vunnit betraktas staten som förlorande part och staten ska därför betala alla rättegångskostnader ”.