Fjällräven är en av de arter som är hårdast drabbade av klimatförändringarna.
Ett allt varmare klimat missgynnar fjällräven som är helt anpassad till ett liv i arktiska förhållanden, samt brist på föda där långa perioder med uteblivna lämmelår är problematiskt.
Felles Fjellrev Nord 2
Nu påbörjar de ett nytt projekt, Felles Fjellrev Nord 2, som ska fortgå under åren 2020-2022 för att fortsätta kunna hjälpa fjällräven.
Det nya projektet kommer med hjälp av GPS-teknik ge mer kunskap om hur fjällrävarna rör sig och nyttjar landskapet. Samt ge viktig information som behövs för att stärka fjällrävsstammen.
Stödåtgärder
Per-Anders Jonsson är chef för Naturskyddsenheten på Länsstyrelsen, han berättar att de kommer fortsätta med olika stödåtgärder för fjällräven. Bland annat planeras utfodring och jakt på rödräv då även den är ett stort hot mot den lilla population av fjällräv som finns kvar.
– Det nya projektet kommer även att ge mer kunskap om hur fjällrävarna rör sig och nyttjar landskapet med hjälp av GPS-teknik, vilket är viktig information vid planering av åtgärder såsom utsättning av foderstationer eller utplacering av fjällrävsindivider för att stärka stammen.
Fysiska hinder
En annan åtgärd som planeras är att testa nya metoder för att minska predation på fjällrävsvalpar av arter som kungsörn.
Hur ska man förhindra kungörnen från att ta valparna?
– Man ska försvåra det för dem helt enkelt. Vi har en del tankar på hur vi ska göra och vi vet inte om det fungerar, men vi får prova oss fram. Det handlar om att sätta upp fysiska hinder som gör att kungsörnen inte kan ha samma hastighet när den dyker ned mot de valpar som är utanför lyan.
Exempel på fysiska hinder är att sätta upp linor ovanför lyan så att örnen måste väja eller sakta in. Och på så sätt hinner valpen reagera och ta sig in i lyan innan örnen tar den.
Per-Anders Jonsson är väldigt tydlig med att poängtera att de hinder som sätts upp inte skadar örnen på något sätt.