I brevet lyfter de fram att de stöd som satts upp mellan 2010 och 2024 för att bevara och utveckla minoritetens språk nu riskeras att raseras.
– Vi har sett med oro på att regeringen drar ner på anslaget till nationella minoriteter, säger Glenn Berggård (V), vice ordförande för regionstyrelsen.
Missnöjda med regeringen
Bland annat är man missnöjd över regeringens beslut att inte permanenta satsningarna inom Handlingsprogram för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken, trots att sannings- och försoningskommissionen rekommenderade detta.
I brevet skriver de:
”I våra ögon innebär detta ett fortsatt osynliggörande av en redan styvmoderligt behandlad minoritet.”
Axlat ansvaret själva
Norrbotten har själva ökat sitt stöd till minoriteten, men menar att det inte är hållbart att enbart regionen ska axla ansvaret. De efterfrågar nu klara besked från regeringen om hur de kommer bidra ekonomiskt och strategiskt för att säkerställa minoritetens rättigheter och framtid.
Ministerns svar
I ett skriftligt svar från Parisa Liljestrand (M) till SVT Norrbotten uppger hon att regeringen tillför ytterligare medel för samordning och uppföljning av minoritetspolitiken i budgetpropositionen för 2025. Hon nämner även att medel har tillförts för försoningsprocessen med tornedalingar, kväner och lantalaiset. Och under det gångna året har Kulturdepartementet haft flera dialoger med minoriteten om det fortsatta arbetet med försoningsprocessen.
”Jag vill understryka att regeringen är mån om en konstruktiv dialog med minoriteten i det fortsatta arbetet med Sannings- och försoningskommissionens förslag.”, skriver avslutningsvis Parisa Liljestrand (M).
Bakgrund:
Tornedalingar, kväner och lantalaiset är en av Sveriges nationella minoriteter med rättigheter till sitt språk och kultur enligt minoritetslagen. I många år har dessa grupper kämpat för ökat stöd och resurser för att motverka språkdöd och kulturförlust.
