Järnmalmsproducenten LKAB kan komma att utvidga produktportföljen till så kallade innovationsmineraler, som exempelvis kan användas i batterier, enligt vd Jan Moström.

– Det är inte alls otänkbart, säger han till TT, sedan LKAB i sitt bokslut för 2017 redovisat en kraftig resultatförbättring med ett nytt historiskt rekord för produktionen av högförädlad järnmalmspellets.

– Nu förändras efterfrågan väldigt snabbt på mineraler och metaller och det är klart att vi hela tiden anpassar oss efter marknaden, tillägger han.

Långa startsträckor

Bedömare som Ola Södermark, gruvanalytiker på Kepler Cheuvreux, ser på sikt samma utveckling som möjlig och pekar bland annat på att Boliden har finländsk produktion av nickel och kobolt till batteriindustrin. Fast han tycker man ska räkna med långa startsträckor.

– Det kan ta upp till tio år att starta en ny gruva, säger han.

Men LKAB-chefen ser en möjlighet att ge sig in i den nya nischen i befintliga fyndigheter i Kiruna och Malmberget.

– I de malmer vi bryter i dag har vi ju apatit, med både fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Det är en tänkbar inriktning, säger han.

– Vi har inga direkta planer på det, men vi utvärderar hela tiden våra möjligheter.

Förbättrad marknad

SVT Nyheter Norrbotten har tidigare berättat om LKAB:s planer för gruvdrift mellan 2030 och 2060.

Läget för nordisk gruvindustri ser betydligt bättre ut nu än när metallpriserna slog i botten vintern 2015–2016, enligt Ola Södermark.

– Marknaden har successivt förbättrats under 2017 och utsikterna för 2018 tycker jag ser bra ut.

Mer än föregående år

Men två års lyft kan vända snabbt, varnar han.

– Man ska förstås vara ödmjuk. Det här är en cyklisk industri.

Och LKAB-chefen rustar för nästa nedgång med effektivitetsåtgärder. Årets investeringsnivå beräknas samtidigt hamna i nivå med fjolårets.

I planerna ligger även en fortsatt ökning av produktionen av högförädlad järnmalmspellets, från det historiska rekordet på 22,9 miljoner ton i fjol.

– Vår ambition är givetvis att fortsätta producera mer än föregående år, säger Moström.

Samtidigt har LKAB inlett arbetet med att förbereda nya så kallade huvudnivåer i Kiruna och Malmberget. De huvudnivåer som används i dag kostade sammanlagt 18,5 miljarder kronor att etablera. Notan för de nya nivåerna väntas bli ännu högre.

– Utan att gå allt för djupt in på det kan man ju räkna med att investeringsnivån inte kommer att sjunka i alla fall, säger Moström.